”Vi ska vara en blåslampa för jämställt arbetsliv”

I över 100 år har Kvinnliga läkares förening (KLF) kämpat för ett jämställt arbetsliv, men målen om lika lön och lika villkor har fortfarande inte nåtts. –Jag ser allvarligt på att kvinnliga läkare i större utsträckning vill lämna yrket. Det visar på ett strukturellt problem med arbetsmiljön. Men självklart tror jag att en förändring är möjlig, säger ordföranden Sofia Kühner.

”Som underläkare förväntas du alltid ställa upp”

Brister i arbetsmiljön, ett orimligt stort ansvar och en tuff jargong, så beskriver två unga kvinnliga läkare villkoren när man börjar inom yrket. Samtidigt finns en tystnadskultur inom sjukvården som gör att få vågar kritisera systemet offentligt.

Hot om våld mot läkare tas inte på allvar

Porträtt När Alice jobbade som allmänläkare utsattes hon för hot och våld vid ett par olika tillfällen. Hon rapporterade tillbuden till sin chef men sedan hände ingenting mer.

Hon såg ingen annan utväg än att säga upp sig

Porträtt Specialistläkaren och huvudskyddsombudet Emma Terner såg ingen annan utväg än att säga upp sig från Mälarsjukhuset, trots att hon trivdes både med kolleger och med arbetsuppgifterna i sig. "Jag har lyft frågan om otillräcklig bemanning och etisk stress otaliga gånger med ledningen, utan att få något gehör, säger hon."

Vårdplatsbrist gör att personal flyr från sjukhuset

På kort tid har vårdplatserna dragits ner till hälften på ortopedavdelningen på Östersunds sjukhus. Köerna till operation bara växer samtidigt som läkare måste skicka hem patienter med svåra smärtor. –Vi har gått från att vara ”det lyckliga laget” till en situation som är närmast katastrofal, säger Martin Nilsson, ST-läkare och skyddsombud.

Läkare tvingas ständigt jaga efter vårdplatser

Josefin Gerdevåg är narkosläkare på Universitetssjukhuset Örebro. Hon säger att bristen på vårdplatser är ständigt närvarande under alla arbetsdagar. –Jag drömmar om att börja morgonrapporten med att prata om patienterna, inte om bristen på vårdplatser. Det har tagit fokus från det medicinska arbetet, säger hon.

Brist på vårdplatser drabbar de allra sköraste

Det är främst de äldsta och sköraste patienterna som drabbas av vårdplatsbristen. Det menar akutläkaren Steve Lu som är skyddsombud på Ystads lasarett. – Vår dåliga arbetsmiljö går i första hand ut över patienternas välmående. Det måste vi vara ärliga om. Vi läkare kan ändå gå hem när passet är slut, säger han.

Pandemin satte patienterna i centrum

Porträtt När pandemin slog till med full kraft i Sörmland befann sig ST-läkaren Michael Segenmark i första ledet. Istället för den vanliga introduktionen på intensivvårdsavdelningen fick han ansvar för svårt sjuka coronapatienter.  –Det var överväldigande, men du måste bara göra ditt jobb, säger han. 

Lärdomar för läkarlivet

Porträtt Sjukvården var hårt pressad under hela våren. Läkarstudenten Lida Azizmohammadi ville bidra och arbetade extra med covid-19-patienter parallellt med sina studier.

”En chef måste våga vara obekväm”

Porträtt Som snart färdig specialist och efter endast en dag på nya jobbet som sektionschef fattade Sara Lei beslutet att leta upp och köpa skyddsmaterial från Kina. Tvärtemot alla upphandlingsregler. Hon menar att sjukvården har många lärdomar att dra av coronapandemin och att det behövs fler läkare som tar på sig ledartröjan.

Situationen i vården har blivit ohållbar. Nu måste politikerna införa en kriskommission för vården och ordna fler vårdplatser.

Skriv under namninsamlingen du också!

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet