”Vi ska vara en blåslampa för jämställt arbetsliv”

I över 100 år har Kvinnliga läkares förening (KLF) kämpat för ett jämställt arbetsliv, men målen om lika lön och lika villkor har fortfarande inte nåtts. –Jag ser allvarligt på att kvinnliga läkare i större utsträckning vill lämna yrket. Det visar på ett strukturellt problem med arbetsmiljön. Men självklart tror jag att en förändring är möjlig, säger ordföranden Sofia Kühner.

KLF startades av Karolina Widerström, som var Sveriges första kvinnliga läkare. Då handlade striden om rätten till utbildning, anställning och lön. I dag ligger fokus på ett arbetsliv på lika villkor och utan sexuella trakasserier samt att kvinnor och män ska få en jämställd vård.

Statistik från Läkarförbundet visar på könsskillnader vad gäller löner, sjukfrånvaro och uttag av föräldraledighet. Kvinnliga läkare löper större risk att bli sjukskrivna för stressrelaterade sjukdomar. De jobbar också i större grad deltid och arbetar inom mindre prestigefyllda specialiteter än män.

––Föreställningar, attityder och idéer om kön påverkar oss och gör att kvinnor och män väljer olika. Vi får indirekt eller direkt höra att det här klarar vi inte av medan män uppmuntras till att göra ”svåra” saker, säger Sofia Kühner.

Första tiden som kvinnlig ST-läkare: ”ett stålbad”

Hon har just avslutat sin arbetsdag som ST-läkare inom anestesi och intensivvård på Höglandssjukhuset i Eksjö. Också det en mansdominerad specialitet med 37 procent kvinnor.

– En äldre manlig kollega inom min specialitet beskrev första tiden som kvinnlig ST-läkare som ett ”stålbad”. Det har verkligen varit en utmaning bland annat för att vad som anses vara en bra anestesiolog bygger på stereotypa manliga beteenden. Om jag är ”för manlig” är jag otrevlig, är jag ”för kvinnlig” är jag svag och inkompetent.

Studier visar också att kvinnor tidigt väljer bort vissa specialiteter eftersom man ser att de inte går att förena med familjeliv.

–Jag och min sambo har pratat mycket om att hur vi ska kunna kombinera läkarrollen med att skaffa barn. Mitt beslut att välja en jourtung specialitet kändes enklare eftersom min sambo inte vill jobba inom det, säger Sofia Kühner.

På frågan om det var någon speciell händelse som fick henne att ta sig an ordförandeskapet i KLF är svaret att hon alltid har varit ideellt engagerad.

–Under hela utbildningen och min tid i yrket kunde jag reagera på en viss jargong både om kvinnliga patienter och läkare. Sedan var det en kvinnlig kollega som nämnde att hon inte varit med i lönerevisionen för att hon varit föräldraledig. Det kändes absurt och sedan fick jag veta att det är olagligt. Det blev spiken i kistan och jag kände att jag måste engagera mig, säger Sofia Kühner.

Kvinnliga läkares förening i korthet

  • Bildades 1916 av Karolina Widergren under namnet Kvinnliga läkares kommitté.
  • Då stod kvinnlig rösträtt, rätt till tjänst och lika lön på dagordningen.
  • 1976 blev KLF en intresse- och delförening i Läkarförbundet.
  • Är i dag en av de största föreningarna med cirka 1 500 medlemmar.
  • Är öppen för såväl kvinnliga läkare som kvinnliga läkarstuderande.

Nyfiken på Kvinnliga läkares förening? Besök föreningens webbplats.

”Vi måste kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt”

KLF har omkring 1 500 medlemmar och växte i samband med metoo-rörelsen och #utantystnadsplikt, där 10 400 kvinnliga läkare gjorde ett gemensamt upprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och sexism inom sjukvården.

Sofia Kühner säger att många kvinnliga läkare fortfarande upplever sexism varje dag och att det är viktigt att alla drar en gräns. Och om någon går över den gränsen ska det vara tydligt på alla arbetsplatser hur en anmälan går till.

–Det är när man pratar tillsammans om upplevelser som det blir ett mönster. Det kan handla om klappar högt upp på låret eller kommentarer som ”ja damerna först och stjärnorna sen”. Samtidigt finns helt klart hopp. Vi fick bland annat ett stödupprop från 1 500 manliga kolleger som lovade att rannsaka sitt eget beteende. Det signalerar en vilja i kåren, säger hon.

I dag märker hon ett avsvalnande intresse för jämställdhetsfrågor i en tid då frågor om krig, upprustning och ekonomisk kris dominerar agendan.

–Vi måste kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt även om det just nu är mycket annat. Det är viktigt att ha med sig ett jämställdhetsperspektiv i alla frågor, till exempel att kvinnliga pensionärer drabbas mer av de höga elpriserna eftersom de har lägre pension från början, säger hon.

Om Sofia Kúhner fick bestämma över läkarnas arbetsmiljö önskar hon sig ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer, från den politiska ledningen i regionerna till den lokala fackklubben som förhandlar om lönerna.

”Jämställdhetsperspektivet måste finnas med tidigt och vara integrerat genom hela utbildningen”

–Facket skulle kunna vara mer engagerat och säga att det måste finnas någon på lokal nivå som jobbar med jämställdhetsfrågor. Men det här engagemanget måste också finnas hos varje enskild individ.

KLF håller just på att sammanställa ett utbildningsmaterial som ska göra det enkelt att diskutera och analysera jämställdhet på alla arbetsplatser.

En annan hjärtefråga är att frågor om genus och jämställdhet ska finnas med redan tidigt under läkarutbildningen. Något som inte fick genomslag när det nya sexåriga läkarprogrammet rullades ut i Sverige 2021.

–Jämställdhetsperspektivet måste finnas med tidigt och vara integrerad genom hela utbildningen. Det är lika viktigt att vården för våra patienter är jämställd. Det finns många exempel på att kvinnor får sämre vård än män, säger Sofia Kühner.

På frågan hur hon orkar engagera sig ideellt utöver sitt heltidsjobb svarar hon att det handlar om förväntningar och att insatserna måste tillåtas växla över tid.

–Min lägstanivå, när jag har mycket annat att göra, är att en hundraårig förening i alla fall inte ska dö ut, men ambitionen är så klart högre än så! Vi ska fortsätta att vara en nationella och internationell blåslampa eller kanske vitamininjektion, i det viktiga jämställdhetsarbetet!

Text: Carina Järvenhag

Läkarförbundets arbetsmiljöenkät: Delrapport "Jämställdhet - en viktig arbetsmiljöfråga"

Läkarförbundets senaste arbetsmiljöenkät visar att både män och kvinnor i läkarkåren har en tuff arbetsmiljö, med stort ansvar och ofta mycket hög arbetsbelastning. Inom ett par områden ser vi dock skillnader mellan kvinnor och män som manar till eftertanke.

I korthet visar rapporten att:

  • 66 procent av de kvinnliga läkarna har övervägt att byta jobb, gå ner i arbetstid eller lämna yrket på grund av den höga arbetsbelastningen. Motsvarande siffra för manliga läkare är 57 procent.
  • 26 procent av de kvinnliga läkarna arbetar deltid på grund av den höga arbetsbelastningen, vilket är dubbelt så många jämfört med manliga läkare (13 procent)
  • Dubbelt så många kvinnliga läkare (6 procent) har varit sjukskrivna på grund av en för hög arbetsbelastning jämfört med manliga läkare (3 procent)
  • Kvinnor utsätts i större utsträckning än män för diskriminering och kränkande särbehandling.

Ta del av hela rapporten på Läkarförbundets webbplats

Senaste nytt från TryggVård.se

6 av 10 läkare längtar bort

Risk för exitspiral. En undersökning från Läkarförbundet visar att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket, på grund av arbetsbelastningen. Undersökningen visar också att 1 av 7 läkare varje vecka tvingas skicka hem patienter som borde ha lagts in på grund av vårdplatsbrist.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetsmiljö