Nu är avtalsrörelsen för läkare inom region och kommun igång. På den här sidan kommer våra medlemmar till tals och lyfter sina viktigaste frågor. Sidan fylls på successivt.

Läs mer om Läkaravtal 2024

Marie Engman: "Kontorsplatser måste planeras smartare"

Kirurgen Marie Engman har sett hur de administrativa platserna för läkare stadigt minskat de senaste åren. Det gör det både svårare att vara produktiv och att upprätthålla patientsäkerheten.

–Sjukhusläkare som jobbar på flera olika platser under en dag behöver en plats att landa på, säger hon.

Marie Engman arbetar som kirurg och överläkare på Nyköpings lasarett. Hon har sett en negativ utveckling vad gäller kontorsplatser för läkare sedan hon blev färdig kirurg 2003. I dag delar hon rum med en annan överläkare och en specialist.

–Det funkar för det mesta, men det är många som knackar på dörren. För någon dag sedan fick jag be mina kolleger att gå till ett annat rum eftersom de diskuterade en patient och jag skulle göra åtta diktat. Jag tycker om att bolla frågor med mina kolleger, men att sitta ännu fler är ogörligt, säger Marie Engman, som också är ordförande för Sjukhusläkarna i Sörmland.

Som fackligt engagerad har hon varit involverad i frågan om läkares administrativa platser i flera år. Något som länge har varit i fokus på Nyköpings lasarett som har byggts om i omgångar med en lång planeringsperiod innan.

–Mitt intresse började när region Sörmland lade ut ritningar 2014 på hur sjukhuset skulle byggas om, utan någon facklig samverkan. Ingen hade tittat på helheten. Det fanns ingen plats för administration och vi skulle sitta 14 personer i ett stort rum. Då gjorde vi en skrivelse från facket om att de inte hade följt arbetsmiljölagen.

Efter det fungerade samverkan bättre och det togs fram en plan över hur personalen skulle jobba administrativt, till exempel skulle specialister och överläkare vara max två personer per rum. Men efter det har Nyköpings lasarett ritats om flera gånger och personalen har blivit många fler på ett begränsat antal kvadratmeter.

–Det finns en tanke i byggprocessen om att fördela arbetsplatserna jämställt över hela arbetsgruppen. Men vi måste våga säga att en läkare som träffar patienter har ett större behov av ett eget rum än till exempel en undersköterska. Det handlar också om patientsäkerhet och sekretess, säger Marie Engman och tillägger:

”[…] vi måste våga säga att en läkare som träffar patienter har ett större behov av ett eget rum än till exempel en undersköterska. Det handlar också om patientsäkerhet och sekretess”

–Egentligen bryter jag återkommande mot sekretessen när jag ringer upp en patient med andra personer i rummet.

Läkarförbundet delar uppfattningen att det behövs hjärnvänliga arbetsplatser där det finns möjlighet att jobba fokuserat och koncentrerat. Även aktuell forskning pekar på minskad produktivitet, ökad stress och högre sjukfrånvaro i kontorslandskap.

Marie Engman efterlyser en bättre planering och ett helhetsgrepp från regionens sida när nya lokaler planeras. Det behövs också en större lyhördhet för olika personalgruppers behov.

–När jag var AT-läkare satt vi åtta personer i ett större rum och då upplevde vi det inte som en nackdel, men i dag skulle det inte fungera för mig.

”När jag var AT-läkare satt vi åtta personer i ett större rum och då upplevde vi det inte som en nackdel, men i dag skulle det inte fungera för mig”

Byggprojekten på Nyköpings lasarett är inne i slutfasen och det finns en ny akutmottagning och en splitterny operationssal, vilket enligt Marie Engman är ett stort lyft. De administrativa lokalerna har dock flyttats längre bort för kirurgerna.

–Det har också införts centrala omklädningsrum. Det innebär betydligt längre ställtider om man som jag växlar mellan operation, mottagning och administrativa uppgifter. Det stör mig att ingen verkar tänka på hur vi placerar de administrativa lokalerna smartast, särskilt i en tid då vi är tvungna att göra smarta val, säger Marie Engman.

Sjukhusläkarna lämnade in en motion till Läkarförbundets senaste fullmäktige om att motverka kontorslandskap. Ett förslag som fick stort stöd, men hur mycket påverkar det realpolitiken, egentligen?

–Anledningen till att jag fortsätter att engagera mig fackligt är att jag tror att droppen urholkar stenen. Vill man förändra något fackligt får man räkna med att det tar fem år. Personer byts ut men jag brukar spara mejl i olika mappar, då jag kan skicka om dem tills jag får ett svar, svarar Marie Engman.

Text: Carina Järvenhag

Maries tre bästa tips för att åstadkomma förändring:

  • Ge inte upp, tålamod och uthållighet ger resultat.
  • Var påläst om lagar och regler, liksom om aktuell forskning
  • Engagera dig i det som påverkar din arbetsmiljö.

Så arbetar Läkarförbundet med frågan

Läkarförbundet är en del av Suntarbetsliv som jobbat länge med hjärnvänliga arbetsplatser. På sunt arbetslivs hemsida finns material baserat på forskning som det lokala facket och arbetsgivarna kan använda sig av för att förbättra arbetsplatsen.

Läkarförbundets fullmäktige förra året bestämde att förbundet ska arbeta mer aktivt med frågan om Hjärnvänliga artbetsplaster under 2024. Förbundet kommer ta fram ett stöd till förtroendevalda som de kan använda i sina kontakter med arbetsgivaren för att motverka öppna kontorslandskap.

>>Läs hela Läkarförbundets avtalsplattform<<

>>Läs mer om Läkaravtal 2024<<

Shabnam Zamani: ”Många medlemmar ger förbundet styrka”

Läkarstudenten Shabnam Zamani tror på kollektivets kraft i att åstadkomma förändring och är säker på att fler unga vill engagera sig fackligt. Bara de ges rätt förutsättningar. 

–Unga är den starkaste lobbygruppen för framtiden. Därför måste Läkarförbundet satsa på läkare i början av karriären, säger hon. 

Shabnam Zamani har just kommit hem till Göteborg efter två dagars möte på Waterfront i Stockholm med fullmäktige, som är Läkarförbundets högsta beslutande organ. Bland annat fattades beslut om de nära 60 motioner som hade inkommit. 

När jag ringer upp henne är hon trött och förkyld. Jag frågar varför hon tar sig tid att engagera sig fackligt i förbundsstyrelsen för Läkarförbundet Student vid sidan av studierna på termin sju och forskartjänsten som amanuens vid Göteborgs universitet. 

–Jag åker till fullmäktige för att jag tror på förändring. Som ung brinner du naturligtvis mest för frågor som rör unga läkare, men jag ser också att de är viktiga framtidsfrågor. Läkarförbundet har lyckats påverka många arbetsmiljöfrågor tack vare sina medlemmar, säger Shabnam Zamani. 

En fråga som engagerar henne är att så många läkare som möjligt blir medlemmar i Läkarförbundet. Redan i dag är åtta av tio läkare anslutna men något färre bland studenterna, sju av tio.  

På fullmäktige hade studentföreningen lämnat in en motion om att sänka medlemsavgiften för unga läkare generellt och Shabnam Zamani var uppe i talarstolen och argumenterade för saken. 

–Som läkarstudent har du en lägre avgift, men inte som underläkare, då du samtidigt har en väldigt låg lön. Den övergången blir tuff och jag tycker vi ska satsa på unga läkare i början av karriären när de är som mest sårbara. Det är en investering för framtiden eftersom många medlemmar ger oss en styrka vid förhandlingsbordet. 

”[…] jag tycker vi ska satsa på unga läkare i början av karriären när de är som mest sårbara. Det är en investering för framtiden eftersom många medlemmar ger oss en styrka vid förhandlingsbordet”

Motionen röstades dock ner av fullmäktige, som ville utreda frågan ytterligare. Läkarförbundet har också en rabatt på medlemsavgiften i tre år efter examen. 

Shabnam Zamani ser dock en fara i att tuffa arbetsvillkor och ansträngd ekonomi blir ett hinder för unga läkares engagemang. Om all kraft går åt till att hålla huvudet över vattenytan finns inte mycket tid över till annat. 

–Det finns en ambition och vilja hos unga att påverka systemet, men förutsättningarna finns inte där. Ingångslönerna för underläkare har blivit så låga att du knappt har råd att betala hyran. Då kanske du inte prioriterar att gå på ett medlemsmöte i Läkarförbundet. Jag skulle också vilja se tydligare signaler från centralt håll om att prioritera unga läkares löner. 

Frågan om de låga ingångslönerna för underläkare har diskuterat länge inom Läkarförbundet. Bristen på AT-platser gör att många unga läkare under väntetiden måste hoppa runt på olika vikariat som underläkare. Det gör i sin tur att regionerna har ett överskott av arbetskraft och i princip kan sätta hur låga löner de vill.  

–Det blir ett straff för hela läkarkåren och patientsäkerheten hotas. Ytterst beror det på att regionerna inte tar sitt ansvar och ordnar fler utbildningsplatser. Nu verkar man gå i fällan igen med BT-platserna. Det måste ställas krav på regionerna, men vi måste också få stöd av äldre kolleger och av Läkarförbundet för att lyfta frågan, säger Shabnam Zamani. 

Bastjänstgöring (BT) är en del av specialistprogrammet som infördes 1 juli 2021 och gör att allmäntjänstgöringen (AT) på sikt fasas ut. Shabnam Zamani hör till den nästsista kullen som inte har BT. 

–Det klart att man känner oro och jag vet inte ens om det kommer att finnas några AT-platser kvar när det är dags för min del. Den här väntan gör att många läkare hoppar av eller åker till Oslo och jobbar. Om den här utvecklingen fortsätter riskerar vi att bli en utbildningsplattform för den norska sjukvården. 

”Om den här utvecklingen fortsätter riskerar vi att bli en utbildningsplattform för den norska sjukvården”

Till skillnad från många av sina kurskamrater arbetar inte Shabnam Zamani i Norge på somrarna eftersom hon började forska redan under den första terminen. Hon arbetar med en preklinisk studie om det nyttiga bruna fettet och i dagarna publicerade hennes forskargrupp en artikel i den vetenskapliga tidskriften Redox Biology. 

–Min tjänst ger mig hyggliga ekonomiska möjligheter, men jag vill framför allt vara med i forskningens framkant, och arbeta kliniskt. Som läkare träffar du människor när de är som mest sårbara och den tilliten är en ynnest att få uppleva. Så mycket som jag har utvecklats och fått se redan nu på läkarprogrammet är helt ovärderligt, säger Shabnam Zamani. 

Och på frågan om hon kommer fortsätta att engagera sig fackligt svarar hon självklart! 

–Jag är privilegierad som får gå den här utbildningen. Att engagera sig är ett sätt att ge tillbaka eftersom rättigheter också innebär skyldigheter att göra något för andra. Mina föräldrar kom hit som flyktingar från Iran och tack vare det svenska utbildningssystemet fick jag möjlighet att gå läkarprogrammet, säger hon. 

Text: Carina Järvenhag 

>>Läs mer om dina förmåner som medlem i Sveriges läkarförbund<<

Hur arbetar Sveriges läkarförbund med AT, BT och ST? 

Läkarförbundet vill att staten ska ta ett större ansvar för dimensionering och samordning av läkares utbildningstjänster. Regionerna har misslyckats med att erbjuda tillräckligt många AT-tjänster under en längre tid, vilket har lett till långa väntetider och flaskhalsar i läkares utbildning. Läkares utbildning genomgår just nu en stor förändring, där AT över tid kommer att avvecklas och BT har införts som en introduktion till specialiseringstjänstgöringen. I Läkarförbundets Kompetensförsörjningspolicy finns våra förslag för att nå en kompetensförsörjning i balans.    

Utbildningen av nya specialister (BT och ST) behöver dimensioneras efter Sveriges framtida behov av specialister. Statistiken som finns idag över utbildningstjänster och verksamma specialister är bristfällig. Här vill Läkarförbundet att staten bidrar mer. 

Läkarförbundets arbete med utbildningsfrågorna har gett resultat. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska ta fram en nationell plan för vårdens kompetensförsörjning. Läkarförbundet har bidragit till utredningens arbete. Vi har lyft de problem som vi och våra medlemmar ser kring läkare utbildningstjänster, samt hur vi vill att staten ska arbeta med frågorna. 

Läkarförbundet deltar i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp för AT och BT. Där har Läkarförbundet varit initiativtagare till de nationella rekommendationerna för att öka antalet AT-tjänster. Från arbetsgruppen har även nationella handledarprojektet kliniskhandledning startats med kunskapsstöd för handledning i klinisk miljö. Läkarförbundet sitter också i ST-rådet där dialog förs kontinuerligt med Socialstyrelsen. 

Frågan om utbildningstjänster är starkt kopplat till unga läkares arbetsmiljö. Vi ser i våra arbetsmiljöundersökningar att de yngre läkarna sticker ut i många resultat – nästan 1 av 3 underläkare funderar på att lämna yrket. Unga läkare har mindre inflytande över sin arbetsmiljö, framförallt under de tillfälliga anställningar som de flesta har, i väntan på AT. 

Det här vill Läkarförbundet:  

  • Att staten tar större ansvar för läkares utbildningstjänster (AT, BT och ST).  
  •  Antalet AT-tjänster måste öka för att få bort flaskhalsar i läkares utbildning.  
  •  Specialiseringsutbildningen (BT och ST) måste dimensioneras efter Sveriges framtida behov av specialistläkare.  
  •  Normtiden för AT ska vara 18 månader.

Mer om avtalsrörelsen 2024:
När Läkarförbundet tar fram vilka frågor som ska drivas i förhandlingarna med arbetsgivarna i avtalsrörelsen 2024 så är avtalsplattformen en viktig utgångspunkt. Där står det:

“Förbundets statistik visar tydligt att läkare tidigt i karriären (AT-ST, dvs innan specialistbevis) haft en sämre löneutveckling än övriga läkare vilket därför behöver uppmärksammas i kommande avtalsrörelse. Läkarförbundet ser ett ökat behov av fler utbildningstjänster. De är idag för få vilket påverkar lönebildning och livslön på ett negativt sätt i och med en försenad karriär.” 

>>Läs hela Läkarförbundets avtalsplattform<<

>>Läs mer om Läkaravtal 2024<<

Veronica Snoder: ”Våga ta steget och bli chef”

Veronica Snoder har kombinerat kliniskt arbete med att vara verksamhetschef på Visby lasarett under större delen av sin karriär. Hennes bästa råd till andra som funderar på att bli chef är att våga.

–Det är ett roligt och utvecklande jobb, säger hon.

Veronica Snoders två jakthundar av rasen Basset Artesien Normand skäller glatt i bakgrunden. I dag är hon först och främst tillförordnad verksamhetschef internmedicin och arbetar hemma med möten och administration. Hon försöker skilja den rollen från den som överläkare i reumatologi.

–Jag försöker vara tydlig med vilken roll jag är i. När jag är ombytt i doktorskläder pratar vi inte om medarbetarsamtal, då är det kliniska arbetet i fokus. Sedan är jag förstås alltid chef i vissas ögon. Men det är viktigt att tänka på hur man kommunicerar i de olika rollerna och vara medveten om den kunskap man bär med sig tack vare sin roll som chef, säger hon.

En hjärtefråga för Veronica Snoder är att fler läkare ska våga ta steget att bli chefer, men också att de ges rätt förutsättningar för att kunna leda verksamheten.

–Man måste ha ett rimligt uppdrag och ha mandat att kunna ta beslut. Om det inte finns tillräckliga mandat blir du mer som en gisslan på din post. Det krävs också tillit från sin närmaste chef och att man har stödresurser inom sådant som HR, ekonomi, IT och upphandlingar. Man kan inte göra allt själv som verksamhetschef.

I Läkarförbundets chefsenkäter uttrycker många att de vill kunna kombinera chefskarriären med att arbeta kliniskt. Något som Veronica Snoder har lyckats göra, även under den period när hon hade dubbla chefsuppdrag.

–Jag har alltid lyckats ta mig någon dag för att arbeta kliniskt. Det är viktigt eftersom det är min grundprofession. Jag kan göra nytta som läkare och det gör att jag hänger med i vad som händer medicinskt och vad som ”puttrar” på golvet, säger hon.

”Jag kan göra nytta som läkare och det gör att jag hänger med i vad som händer medicinskt och vad som ’puttrar’ på golvet”

Att hon tog steget och blev chef tidigt i karriären beror bland annat på att hon kände ett starkt stöd från sina kolleger. Hon flyttade till Gotland med sin man när de hade fått barn och gjorde klart sin dubbelspecialitet inom reumatologi och internmedicin på Visby lasarett.

–Det började med att jag var chef för AT-läkarna och samtidigt upplevde jag att det saknades en tydlig ledning och styrning på min arbetsplats på internmedicin. För att kunna bedriva en bra sjukvård måste arbetsmiljön vara god och medarbetarnas kompetens måste tas tillvara. Jag tyckte inte att det leddes på ett bra sätt och var lite frustrerad, säger hon och tillägger:

–Vi hade diskuterat oss kolleger emellan, men det var ingen som ville kliva fram och bli chef. Så jag räckte upp handen och sa ”jag gör det om ni backar mig och hjälper till”. Jag vågade ta klivet tack vare mina kolleger!

På frågan vad som är speciellt med att arbeta och vara chef på ett litet sjukhus som Visby lasarett svarar Veronica Snoder att något som utmärker sjukhuset är att de måste vara väldigt breda i sin kompetens. Det är en anledning till att hon själv blev dubbelspecialist.

–Som chef på ett mindre sjukhus kan man också stå lite ensam, därför är det så viktigt att ha förtroende för sin närmaste chef. Man behöver också hitta andra chefer att diskutera svåra frågor med och få stöd i de prioriteringar man behöver göra som påverkar det medicinska innehållet.

En av de viktigaste anledningarna till att läkarkåren helst vill se en annan läkare som chef är just att de förstår det medicinska innehållet i verksamheten.

–Det är en komplex verksamhet. Läkare har den högsta medicinska utbildningen vilket ger förutsättningar att se alla perspektiv och förstå de medicinska konsekvenserna som olika beslut för med sig. Därför är det så viktigt att vi har läkare eller andra medicinskt kunniga personer som chefer. Vi förstår också vikten av en god arbetsmiljö så att det finns förutsättningar för våra medarbetare att ge en god vård. säger Veronica Snoder.

”Vi förstår också vikten av en god arbetsmiljö så att det finns förutsättningar för våra medarbetare att ge en god vård”

De svåraste beslut hon har fattat som chef har just handlat om att fördela och prioritera begränsade resurser som finns i form av både personal och pengar.

– Det gäller att hela tiden att tänka på vad det blir för konsekvenser av det du väljer eller det du väljer bort. Vad blir bäst för flest patienter? Därför behövs chefsutbildningar med särskilt sikte på vården. Jag gick till exempel utbildningen för verksamhetschefer i Chefsföreningens regi. säger Veronica Snoder.

Hon välkomnar att Läkarförbundet nu startar en egen chefsutbildning till våren 2024.

–Det finns en uppsjö av ledarskapsutbildningar men vi behöver sätta chefskapet i en medicinsk kontext. En chefsutbildning handlar heller inte enbart om kunskapen du får, utan också om det värdefulla nätverket av andra chefer som du kan vända dig till i framtiden.

På frågan om medicinsk kompetens hos cheferna värdesätts tillräckligt av regionerna svarar Veronica Snoder att hon tror och hoppas att det börjar göra det.

–Vikten av det medicinska perspektivet blev tydligt för hela sjukvården och samhället under pandemin, då klev många läkare fram och fattade tuffa beslut vilket ingen annan kunde göra. Det blev nog en ögonöppnare för många regioner, men det finns mycket kvar att göra för att lyfta läkare som chefer.

Text: Carina Järvenhag

Veronicas tre bästa chefstips till unga läkare: 

  1. Våga och tro på dig själv. Det är roligt och utvecklande.
  2. Skaffa dig en mentor och se till att du får ett chefsnätverk. Gå en ledarskapsutbildning.
  3. Jag säger till nya chefer att det är ett maraton och inte en sprint. Det går inte att förändra allt på en gång. Se till att vara uthållig, du behöver hålla över tid.

Hur arbetar Läkarförbundet med frågan? 

Att fler chefer ska vara läkare är en del i Läkarförbundets politiska program. En viktig del i arbetet för det är att kommunicera resultat av både forskning och Läkarförbundets egna medlemsundersökningar som visar att chefer med hög medicinsk kompetens ger bättre patientsäkerhet och en bättre arbetsmiljö.

I Läkarförbundets rapport Vårdens ledarskap visar vi att de läkare som har chefer som är läkare är mer benägna att råda närstående söka vård på den egna arbetsplatsen. Det är också mer troligt att de skulle rekommendera bekanta att söka jobb där. Slutligen anser de att chefen i högre utsträckning kan påverka den medicinska utvecklingen och säkerställa en god arbetsmiljö. Likartade resultat visar även vår rapport Chefskap, del fyra i rapportserien om Läkarförbundets senaste primärvårdsundersökning. Sämst utfall är det genomgående i gruppen vars chef helt saknar vårdutbildning.

Trots att Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att verksamhetschefer svarar för hela verksamheten, inklusive medicinskt ansvar, är det allt för ofta chefer saknar medicinsk kompetens. Därför arbetar vi för en förändring i kontakt med centrala aktörer som till exempel SKR och Nationella vårdkompetensrådet.

Fackföreningarna lokalt måste också få ett större inflytande när man tar fram kompetensprofil vid rekrytering av nya chefer. Läkarförbundet kommer därför att ta fram en enkel och kort broschyr för att underlätta kommunikationen kring det stora medicinska ansvar det innebär att vara verksamhetschef

För att kunna leda på ett bra sätt krävs förståelse för verksamheten man leder.

>>Läs fler av Läkarförbundets medlemmars viktigaste frågor här <<

>>Läs ”Läkarförbundet storsatsar på ledar- och chefsskap inom vården”<<

Theodor Lav: ”Viktigt att ha en hög andel läkare som forskar”

Läkares avtalsrörelse

Theodor Lav forskar samtidigt som han håller på att slutföra läkarutbildningen i Lund. Han vill att det ska bli lättare att kombinera forskning med kliniskt arbete. – Det är oroande att en allt mindre andel läkare forskar. De behövs för att driva den medicinska utvecklingen framåt, säger han.

De senaste åren har den kliniska forskningen tappat mark i Sverige. Andelen läkare som forskar har minskat från 20 till 16 procent åren 2005 och 2020, visar siffror som Statistiska centralbyrån har tagit fram på uppdrag av Läkarförbundet. Samtidigt uppger över en tredjedel av dem som forskar att de tvingas göra det på fritiden i rapporten ”Forskande läkares villkor”.

– Det behövs läkare som kan föra in ny forskning i sjukvården, till exempel har vi en hög förekomst av diabetes i Sverige. Om du forskar inom det ämne där du är kliniker är det lättare att överföra ny kunskap till dina patienter och tvärtom, säger Theodor Lav.

Han hör till den minoritet på läkarutbildningen som redan har börjat forska. Han har en doktorandtjänst på Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet där han forskar om hjärtinfarkt med hjärt-MR. Han planerar att kombinera forskning med att jobba som underläkare medan han gör klart sista året på läkarutbildningen.

– Ekonomiska skäl är en viktig anledning till att yngre läkare väljer bort forskningen. Om man väljer att doktorera innan specialisttjänst kommer det att leda till en sämre livslön, bland annat därför att doktorandlönen inte hänger med den kliniska utvecklingen.

”Ekonomiska skäl är en viktig anledning till att yngre läkare väljer bort forskningen”

Enligt en undersökning från Saco är läkare en av få yrkesgrupper som förlorar i livslön på att disputera. Därför anser bland annat Läkarförbundet att forskningserfarenhet måste få ett högre meritvärde.

En kanske ännu viktigare anledning till att läkare väljer bort forskningen är svårigheten att kombinera forskning med kliniskt arbete.

– Det finns alldeles för få kombinationstjänster och får du ingen forskningstid under ordinarie arbetstid måste du göra det på fritiden. Yngre läkare vill både kunna forska och jobba kliniskt, och ha ett privatliv. Jag tror sjukhusledningar måste hänga med i den förändring som sker och inte räkna med att läkarkåren alltid ska ställa upp på sin fritid, säger Theodor Lav.

Han har själv varit fackligt engagerad som ordförande för Läkarförbundet Student och anser att frågor om arbetsmiljö och ledarskap måste lösas om fler läkare ska lockas att forska.

– Jag tror dels att det behövs fler läkare som är chefer, dels måste vi få en rimligare arbetsmiljö. I dag äts alltför mycket läkartid upp av bemanningsproblem och brist på vårdplatser. Vi måste också prioritera forskning om vi ska kunna utveckla vår kunskap inför framtida patienters behov. Annars riskerar vi att halka efter andra länder.

”Vi måste också prioritera forskning om vi ska kunna utveckla vår kunskap inför framtida patienters behov. Annars riskerar vi att halka efter andra länder”

På frågan hur trenden ska brytas så att Sverige får fler forskande läkare menar han att det först och främst behövs fler kombinationstjänster, att universiteten fångar upp läkarstudenter i slutet av utbildningen och att Läkarförbundet driver frågan ännu starkare.

– Det behövs fler personer inom Läkarförbundet som driver frågan, både inför SKR och politiker, både nationellt och lokalt. Det är något som tar tid att förändra och just nu hamnar frågan lite under radarn. Med respekt för att det finns andra stora frågor. Läkarförbundet har gjort stor skillnad, till exempel införandet av bastjänstgöring och ökningen av AT-platser i vissa regioner, säger Theodor Lav och tillägger:

– Jag vill också ge ett medskick till mina forskande kolleger att de ska engagera sig i Läkarförbundet. Det är kul att driva sådana här frågor i ett viktigt förbund, säger Theodor Lav.

På frågan varför han själv väljer att forska, trots att det är omvittnat svårt att få tiden att räcka till svarar han att en viktig anledning är att forskning är så utvecklande.

– Man får tid att fundera och lär sig hela tiden nya saker. Det ger karriärmöjligheter både inom näringslivet och akademien, och även internationellt. Det är en fördel att ha den här bredden också när man arbetar kliniskt, säger han.

Vad gör du om fem år?

– Om fem år är jag disputerad och gör en ST inom något som rör hjärtat, kanske något kirurgiskt eller som kardiolog. Jag ser inte nödvändigtvis att jag jobbar i Sverige, även om jag trivs här. Om det finns en verksamhet som jag är lämplig att leda kan jag tänka mig att vara chef eller åtminstone vara engagerad i frågor om arbetsvillkor och ledarskap!

Tre skäl (enligt Theodor) till varför frågan är så viktig:

  • Andelen forskande läkare har minskat de senaste 20 åren.
  • Det gör det svårare att föra ut ny forskning till den kliniska verkligheten.
  • En utveckling som kan drabba framtidens sjukvård och patienter.

Hur arbetar Sveriges läkarförbund med frågan?

Att andelen disputerade läkare ska öka är ett av Läkarförbundets strategiska mål. Vi har för första gången gjort en medlemsenkät om hur forskande läkare upplever sin situation. Den visar bland annat att av de läkare som har avtal om forskning, får var tredje läkare mindre tid för forskningen än vad som varit utlovat. För övriga läkare som forskar, finansierar en tredjedel sin forskning genom att göra den på fritiden. Över 40 procent av de forskande läkarna uppger att chefen inte tycker att forskningen är lönegrundande. 

I Forskande läkares villkor har Läkarförbundet listat förslag på hur situationen kan bli bättre, t ex genom att alla regioner ska erbjuda forskar-ST inom alla specialiteter. Förbundet vill att forskarutbildning ska likställas med klinisk karriär genom att ge specialistlön efter fem års ST-tjänstgöring.  Det behövs också fler särskilda anställningar för specialistläkare som har doktorerat, så att de kan fortsätta kombinera forskning och kliniskt arbete. Då kan också fler handleda den yngre generationen forskare. 

Utbildningsminister Mats Persson besökte Läkarförbundet när rapporten presenterades, och förbundet har haft en fortsatt dialog med Utbildningsdepartementets politiska ledning om frågorna.  

Just nu pågår Universitetsronden, där Läkarförbundet reser runt till samtliga universitet med läkarutbildning och tar upp forskande läkares villkor. Även regionerna är representerade under mötena, på både politisk och tjänstemannanivå.   

Text: Carina Järvenhag

>>Läs mer om Läkaravtal 2024<<