”Många medlemmar ger förbundet styrka”
Shabnam Zamani har just kommit hem till Göteborg efter två dagars möte på Waterfront i Stockholm med fullmäktige, som är Läkarförbundets högsta beslutande organ. Bland annat fattades beslut om de nära 60 motioner som hade inkommit.
När jag ringer upp henne är hon trött och förkyld. Jag frågar varför hon tar sig tid att engagera sig fackligt i förbundsstyrelsen för Läkarförbundet Student vid sidan av studierna på termin sju och forskartjänsten som amanuens vid Göteborgs universitet.
–Jag åker till fullmäktige för att jag tror på förändring. Som ung brinner du naturligtvis mest för frågor som rör unga läkare, men jag ser också att de är viktiga framtidsfrågor. Läkarförbundet har lyckats påverka många arbetsmiljöfrågor tack vare sina medlemmar, säger Shabnam Zamani.
En fråga som engagerar henne är att så många läkare som möjligt blir medlemmar i Läkarförbundet. Redan i dag är åtta av tio läkare anslutna men något färre bland studenterna, sju av tio.
På fullmäktige hade studentföreningen lämnat in en motion om att sänka medlemsavgiften för unga läkare generellt och Shabnam Zamani var uppe i talarstolen och argumenterade för saken.
–Som läkarstudent har du en lägre avgift, men inte som underläkare, då du samtidigt har en väldigt låg lön. Den övergången blir tuff och jag tycker vi ska satsa på unga läkare i början av karriären när de är som mest sårbara. Det är en investering för framtiden eftersom många medlemmar ger oss en styrka vid förhandlingsbordet.
”[…] jag tycker vi ska satsa på unga läkare i början av karriären när de är som mest sårbara. Det är en investering för framtiden eftersom många medlemmar ger oss en styrka vid förhandlingsbordet”
Motionen röstades dock ner av fullmäktige, som ville utreda frågan ytterligare. Läkarförbundet har också en rabatt på medlemsavgiften i tre år efter examen.
Shabnam Zamani ser dock en fara i att tuffa arbetsvillkor och ansträngd ekonomi blir ett hinder för unga läkares engagemang. Om all kraft går åt till att hålla huvudet över vattenytan finns inte mycket tid över till annat.
–Det finns en ambition och vilja hos unga att påverka systemet, men förutsättningarna finns inte där. Ingångslönerna för underläkare har blivit så låga att du knappt har råd att betala hyran. Då kanske du inte prioriterar att gå på ett medlemsmöte i Läkarförbundet. Jag skulle också vilja se tydligare signaler från centralt håll om att prioritera unga läkares löner.
Frågan om de låga ingångslönerna för underläkare har diskuterat länge inom Läkarförbundet. Bristen på AT-platser gör att många unga läkare under väntetiden måste hoppa runt på olika vikariat som underläkare. Det gör i sin tur att regionerna har ett överskott av arbetskraft och i princip kan sätta hur låga löner de vill.
–Det blir ett straff för hela läkarkåren och patientsäkerheten hotas. Ytterst beror det på att regionerna inte tar sitt ansvar och ordnar fler utbildningsplatser. Nu verkar man gå i fällan igen med BT-platserna. Det måste ställas krav på regionerna, men vi måste också få stöd av äldre kolleger och av Läkarförbundet för att lyfta frågan, säger Shabnam Zamani.
Bastjänstgöring (BT) är en del av specialistprogrammet som infördes 1 juli 2021 och gör att (AT) på sikt fasas ut. Shabnam Zamani hör till den nästsista kullen som inte har BT.
–Det klart att man känner oro och jag vet inte ens om det kommer att finnas några AT-platser kvar när det är dags för min del. Den här väntan gör att många läkare hoppar av eller åker till Oslo och jobbar. Om den här utvecklingen fortsätter riskerar vi att bli en utbildningsplattform för den norska sjukvården.
”Om den här utvecklingen fortsätter riskerar vi att bli en utbildningsplattform för den norska sjukvården”
Till skillnad från många av sina kurskamrater arbetar inte Shabnam Zamani i Norge på somrarna eftersom hon började forska redan under den första terminen. Hon arbetar med en preklinisk studie om det nyttiga bruna fettet och i dagarna publicerade hennes forskargrupp en artikel i den vetenskapliga tidskriften Redox Biology.
–Min tjänst ger mig hyggliga ekonomiska möjligheter, men jag vill framför allt vara med i forskningens framkant, och arbeta kliniskt. Som läkare träffar du människor när de är som mest sårbara och den tilliten är en ynnest att få uppleva. Så mycket som jag har utvecklats och fått se redan nu på läkarprogrammet är helt ovärderligt, säger Shabnam Zamani.
Och på frågan om hon kommer fortsätta att engagera sig fackligt svarar hon självklart!
–Jag är privilegierad som får gå den här utbildningen. Att engagera sig är ett sätt att ge tillbaka eftersom rättigheter också innebär skyldigheter att göra något för andra. Mina föräldrar kom hit som flyktingar från Iran och tack vare det svenska utbildningssystemet fick jag möjlighet att gå läkarprogrammet, säger hon.
Text: Carina Järvenhag
>>Läs mer om dina förmåner som medlem i Sveriges läkarförbund<<
Hur arbetar Sveriges läkarförbund med AT, BT och ST?
Läkarförbundet vill att staten ska ta ett större ansvar för dimensionering och samordning av läkares utbildningstjänster. Regionerna har misslyckats med att erbjuda tillräckligt många AT-tjänster under en längre tid, vilket har lett till långa väntetider och flaskhalsar i läkares utbildning. Läkares utbildning genomgår just nu en stor förändring, där AT över tid kommer att avvecklas och BT har införts som en introduktion till specialiseringstjänstgöringen. I Läkarförbundets Kompetensförsörjningspolicy finns våra förslag för att nå en kompetensförsörjning i balans.
Utbildningen av nya specialister (BT och ST) behöver dimensioneras efter Sveriges framtida behov av specialister. Statistiken som finns idag över utbildningstjänster och verksamma specialister är bristfällig. Här vill Läkarförbundet att staten bidrar mer.
Läkarförbundets arbete med utbildningsfrågorna har gett resultat. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska ta fram en nationell plan för vårdens kompetensförsörjning. Läkarförbundet har bidragit till utredningens arbete. Vi har lyft de problem som vi och våra medlemmar ser kring läkare utbildningstjänster, samt hur vi vill att staten ska arbeta med frågorna.
Läkarförbundet deltar i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp för AT och BT. Där har Läkarförbundet varit initiativtagare till de nationella rekommendationerna för att öka antalet AT-tjänster. Från arbetsgruppen har även nationella handledarprojektet kliniskhandledning startats med kunskapsstöd för handledning i klinisk miljö. Läkarförbundet sitter också i ST-rådet där dialog förs kontinuerligt med Socialstyrelsen.
Frågan om utbildningstjänster är starkt kopplat till unga läkares arbetsmiljö. Vi ser i våra arbetsmiljöundersökningar att de yngre läkarna sticker ut i många resultat – nästan 1 av 3 underläkare funderar på att lämna yrket. Unga läkare har mindre inflytande över sin arbetsmiljö, framförallt under de tillfälliga anställningar som de flesta har, i väntan på AT.
Det här vill Läkarförbundet:
- Att staten tar större ansvar för läkares utbildningstjänster (AT, BT och ST).
- Antalet AT-tjänster måste öka för att få bort flaskhalsar i läkares utbildning.
- Specialiseringsutbildningen (BT och ST) måste dimensioneras efter Sveriges framtida behov av specialistläkare.
- Normtiden för AT ska vara 18 månader.
Mer om avtalsrörelsen 2024:
När Läkarförbundet tar fram vilka frågor som ska drivas i förhandlingarna med arbetsgivarna i avtalsrörelsen 2024 så är avtalsplattformen en viktig utgångspunkt. Där står det:
“Förbundets statistik visar tydligt att läkare tidigt i karriären (AT-ST, dvs innan specialistbevis) haft en sämre löneutveckling än övriga läkare vilket därför behöver uppmärksammas i kommande avtalsrörelse. Läkarförbundet ser ett ökat behov av fler utbildningstjänster. De är idag för få vilket påverkar lönebildning och livslön på ett negativt sätt i och med en försenad karriär.”
