Eugenia Colon, patolog.

”Fler patologer – en ödesfråga för cancervården”

Mikroskopen finns kvar men patologin utvecklas snabbt genom bland annat AI-teknik. Trots att specialiteten har en nyckelroll inom diagnostiken och erbjuder stor frihet råder det brist på patologer. Det vill Eugenia Colon ändra på.

En patolog är en specialistutbildad läkare som undersöker vävnader för att identifiera olika sjukdomstillstånd. Utvecklingen inom området har snabbt gått framåt och analyserna blir alltmer specifika. Tidigare kunde de främst bara visa om en tumör var malign eller benign. Idag kan många biologiska markörer tolkas.

Eugenia Colon är utbildad inom patologi och cytologi på Karolinska institutet. Hon är också ordförande för Svensk förening för patologi. Området valde hon för den intellektuella utmaningen.

– Det kan liknas vid ett detektivarbete. Att tolka morfologiska bilder ochv lägga samman dem med kliniska uppgifter är utmanande och kräver också en fördjupning inom subspecialiteter.

Det behövs fler patologer
Trots att patologin har en central roll i framför allt cancerdiagnostiken är det många som inte känner specialiteten, och det råder stor brist på patologer. En förklaring är ett ökat behov. Idag är cancer är vanligare i yngre åldrar än tidigare. Det tas fler prover, ställs fler diagnoser och genomförs fler behandlingar. Dessutom blir utlåtandena alltmer avancerade.

Många inom området arbetar efter pensionsåldern och återväxten går trögt. Det arbetar Eugenia  och Svensk förening för patologi aktivt för att ändra på. Föreningen har tagit fram korta filmer som berättar om yrket för att locka fler unga läkare.

– Vi vill att fler söker sig till specialiteten. Arbetet är varierande och förändras hela tiden genom den tekniska utvecklingen. Att det råder kompetensbrist gör också att villkoren är goda.

Inte minst är arbetet flexibelt. Det går att arbeta hemifrån och på tider man väljer själv. Att ha flera arbetsgivare eller vara egenföretagare är också möjligt.

– Möjligheten att arbeta på distans är ovanligt inom vården. En karriär inom patologi går att bra att kombinera med familjeliv.

”Möjligheten att arbeta på distans är ovanligt inom vården. En karriär inom patologi går att bra att kombinera med familjeliv.”

Arbetsgivare och politiker behöver ta ansvar
Ett viktigt skäl till bristen som Eugenia lyfter fram är att patologi inte finns som en delkurs under läkarutbildningen. Detta leder till att studenterna inte får någon nära kontakt med patologi under studietiden.

Eugenia menar att arbetsgivarna behöver ta ett större ansvar för att säkerställa tillgången till patologer i framtiden. Det måste finns mer tid för undervisning och arbetsbördan måste i större utsträckning anpassas till att antalet patologer är få.

–  Utbildningen är en viktig nyckel för att motverka bristen. Sjukhusen måste få medel för att säkerställa att ST-utbildningarna blir bättre och för att anställa ST-läkare inom patologi.

Tillgången till patologer har stor påverkan på hur vården för cancerpatienter kommer att se ut om tio år. En allvarlig konsekvens av brist på patologer är att cancerdiagnoser fördröjs.

”En nationell styrning är nödvändigt för att säkerställa tillgången på patologer i framtiden. Det är ödesfråga för cancervården.”

– En nationell styrning är nödvändigt för att säkerställa tillgången på patologer i framtiden. Det är ödesfråga för cancervården. Samtidigt innebär detta att patologi fortsatt är ett både tryggt och utvecklande karriärval för läkare.

Läs mer om patologi och titta på filmerna om specialiteten här

Senaste nytt från TryggVård.se

6 av 10 läkare längtar bort

Risk för exitspiral. En undersökning från Läkarförbundet visar att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket, på grund av arbetsbelastningen. Undersökningen visar också att 1 av 7 läkare varje vecka tvingas skicka hem patienter som borde ha lagts in på grund av vårdplatsbrist.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetsmiljö