fbpx
Madeleine Liljegren, ordförande SYLF

Läkare ska orka ett helt yrkesliv

Käraste kollegor – vi hör er. Ni är inte ensamma. Ni är viktiga och ni behövs. Läkares utveckling, inflytande och villkor utgör grunden för en trygg vård och jag lovar att vi ska göra allt vi kan för att bota det sjuka systemet.

”Jag är en av dem som ni berättar om.” Jag hör hur hon suckar djupt på andra sidan luren. ”Vad menar du?” frågar jag. ”Jag är inte säker på att jag orkar fortsätta.” Min vän, också ung läkare, börjar gråta i telefonen.

Min vän syftar till SYLF:s rapport I väntan på AT, som vi hade släppt några veckor tidigare. Rapporten visade att en tredjedel av de unga läkarna uppgav att det var ganska eller mycket troligt att de kommer att lämna vården inom fem år.

Förutom väntetiderna för att få allmäntjänstgöring, AT, var skälen hög arbetsbelastning och stort ansvar i kombination med små möjligheter att påverka arbetstider och arbetssituation. Därtill ett brett missnöje med såväl lönenivåer som löneutveckling.

Läs mer: Underläkare till storms mot sjukt system

Hennes ord stanna kvar i mig

Min vän jobbar sin första sommar som underläkare och har, när vi pratas vid, ännu en dag jobbat över. Hon har inte fått någon ersättning för tiden hon stannat kvar. ”Såklart jag jobbar över, vem ska annars ta hand om mina patienter? Nej, jag vågar inte fråga om ersättning. Jag vill inte verka besvärlig och jag behöver ju goda referenser inför AT.”

”Frustrationen över den dåliga arbetsmiljön och den stundtals usla ersättningen vällde fram.”

Jag påpekar att hon måste vara rädd om sig själv, att hon ska orka ett helt yrkesliv. ”Ja, eller så slutar jag bara och går till en annan bransch, där jag kan påverka min arbetssituation och får uppskattning för det jag gör”. Hennes ord stannar kvar i mig. Länge.

Länk: Öppet brev till SKL

Allt oftare hör jag unga kollegor uttrycka sig på liknande sätt. Svensk hälso- och sjukvård är idag långt ifrån en attraktiv arbetsgivare.

Ödesfråga för hela samhället

Rapporten från SYLF slog ner som en bomb i den svenska vårddebatten. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Ledarsida efter ledarsida skrev om och kommenterade de unga läkarnas situation. Alla verkade överens, såhär kan vi inte ha det.

I underläkarleden höjdes ytterligare röster. Debattartiklar och facebookinlägg från kollegor fick stor spridning. Kunde det vara så att de unga läkarna nu hade fått nog? Att de inte orkade mer? Det kokade i leden.

Den uppdämda frustrationen över den dåliga arbetsmiljön, de ökande väntetiderna till AT och den stundtals usla ersättningen vällde fram.

Länk: Läkares villkor i centrum för sommarens debatt

Att läkarna ska orka ett helt yrkesliv är en ödesfråga för hela samhället. Förutom personligt lidande i form av ökande väntetider för vård, och ökande sjukskrivningstal hos de unga läkarna, följer faktiska ekonomiska förluster. Beräkningar uppskattar att de långa väntetiderna till AT kostar 200 miljoner kronor per år.

Det är patienterna som får stå för notan när bristen på specialistläkare blir större och vårdköerna växer. Men även läkare är patienter ibland. Sjukskrivningarna i läkarkåren ökar och det är de kvinnliga, unga läkarna som drabbas hårdast.

Kontakten med patienterna får dem att stanna kvar

De unga läkarkollegorna är, precis som min vän, ambitiösa, vetgiriga, ansvarstagande och de älskar sitt jobb. Kontakten med patienterna, att få hjälpa och göra skillnad i folks liv, att ibland bota, ofta lindra och alltid trösta är det som får dem att stanna kvar. Trots de allt sämre villkoren och de osäkra anställningarna.

Många upplever att de är som en slit-och-släng-vara. Om det inte passar så finns det alltid en annan underläkare som står i kö till tjänsten.

”Sjukskrivningstalen ökar hos de unga läkarna.”

Jag tänker på mina kollegor. Min vän ST-läkaren, som gått ner i deltid för att orka med sitt arbete. Ändå sitter han kvar sent på eftermiddagen och signerar provsvar och ringer patienter. Trots att han bara får betalt för deltid.

Han berättar för mig att arbetsglädjen inte längre finns kvar. Högen av meningslösa arbetsuppgifter växer. Han förstår inte varför han måste utföra dem, de tillför inget värde till hans patienter. Hans chef ger ingen bra förklaring men hävdar bestämt att uppgifterna måste utföras.

Min vän har börjat glömma portkoden till huset, var han parkerade sin bil och kan inte minnas när han sist sov en hel natt. Men han stannar på sin arbetsplats. Vem ska annars ta hand om hans patienter? För han måste tro på att det blir bättre. Så småningom. När han blir specialist kanske? Och han har ju sin familj att försörja.

De unga läkarna vittnar ofta om att de, i utsatta situationer med dagliga svåra medicinska och etiska dilemman, stundtals har svårt att få stöd av sin chef i sitt professionella yrkesutövande. Andelen chefer med läkarbakgrund minskar i vården. Detta trots att forskning visar att verksamheter som leds av läkare uppvisar mindre förekomst av utbrändhet i personalgruppen, bättre hälsoutfall hos patienterna, lägre förekomst av vårdskador, lägre personalomsättning, nöjdare patienter och mer effektivt utnyttjande av resurser.

Läs mer: Physicians’ role in the management and leadership of health care

Förändring krävs

Höstlöven har börjat falla. Jag är ute och promenerar med min son. Världen är vacker, tänker jag. Telefonen ringer. Det är min vän. Hon som i somras funderade på att lämna läkaryrket. Hon tar snart examen och vill ha råd kring hur hon ska tänka när det gäller underläkarvikariat.

”Jo, det är stressigt i skolan just nu. Alla pratar om hur man ska göra för att öka sina chanser att få AT. Det är flera av oss som har ont i magen av all stress det innebär med den ovissa framtiden. Jag tänker att jag nu måste söka ett vikariat på kirurgkliniken. Det är en extrem arbetsbelastning har jag hört. Många pallar inte trycket och jag vet folk som blivit sjukskrivna efter ett par månader där, men jag tänker att det är en bra merit när jag söker AT?”

Slit-och-släng-vara. Det gynnar ingen. Allra minst patienterna.

Reaktionerna på SYLF:s rapport får inte stanna vid reaktioner. Åtgärder måste vidtas. Idag. Helst igår. För att se till att säkra framtidens kompetensförsörjning i vården måste det till en förändring från dagens system.

Här är några förslag:

  1. Inrätta fler AT- och ST-tjänster.
  2. Se till att tillsätta fler chefer med läkarbakgrund i vården. Satsa på specifika ledarskapsprogram för läkare, gärna för läkare i början av sin karriär.
  3. Större befogenheter måste kopplas till det medicinska ansvar som vi läkare tar, varje dag, året runt, dygnets alla timmar.

Madeleine Liljegren, ordförande Sveriges yngre läkares förening SYLF

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet