fbpx

Öppet brev till SKL

Allt fler av våra medlemmar höjer allt oftare rösten kring arbetssituationen inom svensk vård. Det är inte längre en självklarhet att man efter den längsta universitetsutbildningen i Sverige, aktivt väljer vården som arbetsgivare.

Under våren uppmärksammades att vikarierande underläkare innan examen tjänar 22 000 kronor för sitt arbete. Ett arbete med ansvar för andra människors liv. Dessutom uppgav 45 procent av de svarande att de inte fått tillräckligt med stöd för att bedriva en säker vård.

Utöver låga ingångslöner och usla arbetsvillkor tvingas allt fler underläkare att – i väntan på att få en nödvändig AT-plats – ta sjuksköterskejobb eftersom de inte kommer vidare i utbildningen. Vi ser hur många arbetsgivare i vården utnyttjar den här situationen för att fylla svårrekryterade sjuksköterskejobb.

”Vi ser hur många arbetsgivare i vården utnyttjar situationen för att fylla svårrekryterade sjuksköterskejobb.”

Vi är självklart för kunskapsdelning och välkomnar nya sätt att utveckla arbetet i vården. Men när våra medlemmar möts av en vardag där de förväntas vara sjuksköterskor, men med lägre lön och till sämre villkor, är det en klar signal till nyexaminerade läkare och läkarstudenter i slutet av sin utbildning att deras kompetens inte är prioriterad.

Det leder i sin tur till att nya läkare lyfter blicken, mot alternativa karriärvägar.

Läs även: Läkares arbetsmarknad förändras – det måste även regionerna göra

15 procent av SYLFs medlemmar säger att de funderar på att välja bort vården efter avslutad utbildning. Låg ingångslön efter lång utbildning med höga studieskulder och med stort patientansvar är starkt bidragande faktorer, men till detta ska läggas en stadigt ökande osäkerhet kring antalet AT-platser. Bättre villkor i form av högre lön, bättre arbetstider, tid för återhämtning och stöd i arbetet måste bli standard även inom sjukvården.

De största, och stadigt växande, flaskhalsarna ute i regionerna är tillgången på AT-tjänster. Detta borde vara en minst lika viktig fråga för arbetsgivaren (inom SKL) att hitta en lösning på, som det är för oss.

Dagens avsaknad av en nationell samordning av antal AT-tjänster ger enbart negativa effekter; för arbetsgivare som löper risk att stå utan läkare att anställa; för läkare under utbildning som tröttnar i den legitimerade vårdkön och hittar andra yrkesvägar – men mest för samhället och ytterst för den enskilde patienten.

Det är inte längre vårdköer vi behöver i Sverige. Det är en effektivare genomströmning av läkare i utbildning som måste till för att vi så snabbt som möjligt ska kunna möta dem som bäst behöver vår kunskap och kompetens i vardagen.

Flaskhalsarna kring regionernas AT-tjänster måste bort. Det börjar bli bråttom. Läkarläckaget kan inte få fortsätta.

Theodor Lav
Ordförande Sveriges läkarförbund Student

Madeleine Liljegren
Ordförande Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet