”Över hälften skulle kunna tas om hand av primärvården istället”

När barnläkaren Jonas F Ludvigsson på ett decennium såg en nära hundraprocentig ökning av antalet besök på barnakuten beslöt han sig för att ta reda orsaken bakom den dramatiska utvecklingen.

– Jag ville se om barn i allmänhet blivit sjukare, eller om det främst berodde på att vi blivit fler invånare. Orsakerna är förstås flera, men en otillräcklig primärvård är en, säger han.

Över hälften av alla barn som söker till akuten skulle kunna tas om hand av primärvården i stället. Det menar barnläkaren Jonas Ludvigsson på Universitetssjukhuset Örebro, som själv genomförde en bedömning av alla barn som besökte akuten under 2016 och under det första halvåret 2017.

– Bakgrunden till min undersökning är att antalet besök har ökat dramatiskt under de 20 år som jag har arbetat här. Det behövs mer och mer resurser till barnakuten. Jag ville se om barn i allmänhet har blivit sjukare eller om ökningen beror på att vi har blivit fler invånare, säger han.

Av de 177 barn som han bedömde under den aktuella tidsperioden hade 55 procent kunnat tas om hand av primärvården. De vanligaste åkommorna bland barnen som sökte var luftvägssjukdomar, oklar feber, virusinfektion och maginfluensa.

”Jag gjorde bedömningen att över hälften kunde ha sökt till primärvården dagen därpå”

– Jag gjorde bedömningen att över hälften kunde ha sökt till primärvården dagen därpå. Naturligtvis nekar vi ingen behandling, men jag brukar säga till föräldrarna att om det här händer igen kan de söka på sin vårdcentral nästa gång.

Jonas Ludvigsson upptäckte också att besöken på barnakuten skjutit i höjden sedan 2005, men att det varken berodde på att barn generellt är sjukare eller på stora flyktingströmmar. Antalet besök har nästan fördubblats, från 5 000 till 9 000 på drygt tio år.

Läs även: Dags för konkreta förslag för att lösa primärvårdens utmaningar

– Det har förstås flera orsaker, till exempel en otillräcklig primärvård, en större oro generellt i samhället och kanske en vana vid att få snabba besked. Jag tror också det finns en större oro för att ingen ska komma i kläm hos dem som arbetar med sjukvårdsrådgivning. Då tar man det säkra före det osäkra och föreslår att barnet åker in till akuten.

En förstärkning av primärvården nödvändig

Jonas Ludvigsson pekar inte bara på problemen, utan ger också förslag på lösningar. I korthet vill han se en förstärkning av primärvården och att man inför en avgift för besök på barnakuten, men det sistnämnda förslaget väcker starka känslor.

– Jag blev intervjuad i Nerike Allehanda med rubriken ”Barnläkare vill införa avgifter”. Det tog hus i h*lvete. Media gick helt på bilden att det alltid är fel med patientavgifter. Det är synd att man inte ser att vi har begränsade resurser och att de måste räcka till dem som behöver vården bäst.

Jonas Ludvigsson menar att det även i läkarkåren är lite tabu att prata om pengar och kostnader.

– Vi inom läkarkåren har haft lite svårt att tänka på pengar. Jag tror att många skulle vara villiga att betala 150 kronor för ett akutbesök med sitt barn om vi inom läkarkåren förklarade att annars kommer det att bli sämre för de svårast sjuka patienterna, säger Jonas Ludvigsson.

Ökat tryck får konsekvenser

Det ökade trycket på akutmottagningen får också konsekvenser för läkarnas arbetsmiljö. På Universitetssjukhuset Örebro har man fått överföra resurser från slutenvård till akuten. Det gör i sin tur att det blir färre, och i värsta fall, mer slitna läkare på mottagningar och på avdelningar under dagen.

Läs även: ”Jag vill inte förlora an enda kollega till på grund av dålig arbetsmiljö”

– Det ökade trycket gör att vi måste placera några av våra mest erfarna läkare på akuten, då kan inte den läkaren ta hand om de mest sjuka barnen inom slutenvården. Du kan alltså vara väldigt sjuk, utan att få träffa den specialist som du behöver. Det leder till sämre vård och till ett sämre omhändertagande, säger Jonas Ludvigsson.

”Det ökade trycket gör att vi måste placera nå våra mest erfarna läkare på akuten, då kan inte den läkaren ta hand om de mest sjuka barnen inom slutenvården”

Tidigare var det en underläkare som bemannade akuten, tillsammans med en mer erfaren läkare som var bakjour. Nu finns oftast två läkare på plats och vanligen två till som mellanjour och bakjour. För hans egen del innebär det fler helgpass och kvällsarbete, vilket i sin tur gör att han måste vara kompensationsledig på dagtid.

– Jag får ta en hel del helgpass. Det gör att jag är borta hemifrån mer och det leder också till att jag inte kan vara på mottagningen lika ofta som tidigare. Det blir en skevhet i systemet eftersom det är väldigt få åkommor som man måste söka akut för. Däremot är det ganska många som skulle vilja träffa läkare på dagtid.

Otillgänglig primärvård gör att fler vänder sig till akuten

I Örebro, liksom i många andra landsting, finns ett missnöje med köerna och med bristen på vårdplatser. Jonas Ludvigsson är övertygad om att resurserna skulle kunna användas effektivare om fler vände sig till primärvården i första hand.

Men varför har så många patienter akuten som förstahandsval?

– Man kanske upplever att det är svårt att få tid på vårdcentralen eller att man inte är villig att åka dit dagtid. Slutligen tror jag det finns en uppfattning om att man vill träffa en ”specialist” och att de finns på sjukhusen. Men allmänläkare på vårdcentralen är ju specialister på allmänna tillstånd, säger han.

”För att fler ska kunna vända sig till primärvården som första instans krävs en bättre bemanning och att jobbet blir mer attraktivt”

Men för att fler ska kunna vända sig till primärvården i första hand krävs en bättre bemanning och att jobbet blir attraktivt för fler, menar Jonas Ludvigsson.

Läs även: ”Höj statusen för primärvården”

– Vi måste ha fler läkare som jobbar dagtid, både på vårdcentralerna och på sjukhusen. Vi läkare måste också bli tydligare med att förklara konsekvenserna när politiker kommer med olika förslag. Vilka tjänar på en viss reform? Genomförs den för att underlätta för de svårast sjuka eller för att vinna röster?

Kommer aldrig att sluta arbeta kliniskt

På frågan varifrån hans eget mod att säga ifrån kommer ifrån, menar Jonas Ludvigsson att det inte är så märkvärdigt. Han fick bland annat Stora debattpriset av Dagens Medicin år 2016 för förmågan att lyfta blicken och sätta fingret på frågor som påverkar sjukvården, såväl stora som små.

– Egentligen har vi läkare ett väldigt starkt anställningsskydd, både fackligt och för att vi behövs. Om jag är osäker brukar jag höra mig för med mina kolleger. Om de är inne på samma linje, då är jag inte rädd för att ställa mig upp och säga min mening. Man måste våga skicka en signal!

”Jag har aldrig ångrat att jag blev läkare. Det är otroligt roligt och en utmaning att jobba med patienter – det är verkligheten!”

Samtidigt säger Jonas Ludvigsson att han aldrig kommer att sluta arbeta kliniskt.

– I morse var det motvind och riktigt ”geggigt” på grusvägen när jag tog cykeln på morgonen. Men jag blir alltid glad när jag kommer till sjukhuset. Jag har aldrig ångrat att jag blev läkare. Det är otroligt roligt och en utmaning att jobba med patienter – det här är verkligheten!

Text: Carina Järvenhag

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet