Jonathan Pontén Tryggvård.se en webbplats från Sveriges läkarförbund. Med Trygg vård och tryggvård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare.
Jonathan Pontén vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: Johan Knobe

Det är snabba ryck och svåra beslut

När det kom ett sent bemannings–SMS ställde Jonathan Pontén upp trots att han var krasslig. När han åkte hem klockan två på natten kände han både tillfredsställelse och en stor trötthet. Så kan vardagen se ut för en akutläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Det märks att Jonathan Pontén är van vid snabba ryck. Han går så snabbt genom korridorerna till sitt kontorsrum att man måste småjogga för att hinna med.

Han berättar att han från början hade tänkt att bli ortoped, men efter ett halvår på akuten ville han vara kvar.

– Det är så stimulerande med den här bredden. Jag får väldigt mycket tillfredsställelse direkt och jag slipper mycket av den tröttsamma administrationen.

När jag jobbar natt på akuten har jag fullt upp att göra från klockan 21 till 08, när jag jobbar på en vårdavdelning blir jag lätt uttråkad, säger han.

Tio patienter att bedöma när arbetspasset var slut

En av anledningarna till att Jonathan Pontén blir intervjuad på Trygg vård är ett Facebookinlägg som han gjorde om läkarnas arbetsvillkor.

I inlägget beskrivs hur han är på väg hem klockan 02:20 på natten när han egentligen skulle ha slutat 21:30.

Till råga på allt känner han sig krasslig och hade tänkt sjukskriva sig. Men när det kom ett bemannings-SMS som sökte personal till natten kunde han inte säga nej.

– Eftersom en kollega också var sjuk tog jag i stället två Ipren och åkte in och jobbade som kirurgjour. Sedan öste det bara in patienter från höger till vänster och när jag skulle sluta höll jag aktivt på att bedöma tio patienter.

”Man förväntas stå ut på något vis”

Jag kunde inte bara gå hem och lämna över dessa, och ytterligare ett 30-tal patienter som väntade, till den stackars nattjouren.

På frågan om det ligger i läkarrollen att man förväntas uppoffra sig ler Jonathan Pontén lite.

– Man förväntas stå ut på något vis. Det hänger kanske dels ihop med att du blir läkare både till identitet och som person, dels att det gör skillnad om du ”offrar” dig. Det gjorde till exempel stor skillnad för de svårt sjuka patienter som var inne den natten.

Inget bra system för hur läkare ska jobba

Men snarare än offervilja pratar han om bristande rutiner för överlämning och att man känner stor lojalitet inför sina kolleger.

– De gånger man själv har fått ta över patientfall som inte är färdiga blir det ofta merarbete och det vill man inte utsätta någon annan för.

Sedan finns det inga riktigt bra system för hur läkarna ska jobba. Om jag jämför med sjuksköterskorna på akuten har de sina team och rutiner för överlämningar till varandra.

Men om jag har tio patienter där jag börjat tänka är det väldigt svårt att lämna över dem, då skulle mina kolleger vara tvungna att börja om från början, säger Jonathan Pontén.

”Där dog tonåringar som blivit knivhuggna i korridorerna”

Han säger också att han har blivit bättre på att hantera stressen. Inte minst efter två månader på ett sjukhus i Kapstaden, där han beskriver varje arbetspass som ett stabsläge.

– Jag ville lära mig mer om trauma och sårskador och där dog tonåringar som blivit knivhuggna i korridorerna. Efter det brände jag ut den där stresskänslan som jag fick när det var mycket att göra, även om jag fortfarande blir fysiskt trött efter ett arbetspass.

Med Trygg vård och tryggvård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare.

Många missnöjda slutade på grund av arbetsvillkoren

I dag fattar jag också 90 procent av mina beslut på rutin och känner mig trygg med det.

Situationen var annorlunda 2013 när han började vid Skånes universitetssjukhus. Då hade många av läkarna i Lund slutat eftersom de var missnöjda med försämringar i arbetsvillkoren.

– När jag började som nylegitimerad fick jag bara en kort introduktion och efter det hade jag i princip lika mycket ansvar som jag har i dag.

”Man kämpar med samma problem”

Det fanns visserligen en bakjour som jag kunde ringa, men du kan inte fråga om allt hela tiden, då störs hela patientflödet. Som tur var hände inget jätteallvarligt, men det hade det kunnat göra!

I dag har man blivit fler på akuten och det finns en jämn ström av ST-läkare. Man har ett system där de mer erfarna läkarna jobbar från 8 till 21 för att finnas tillgängliga för frågor och handledning.

Samtidigt kämpar man med samma problem som alla de stora akutsjukhusen; överbeläggning, brist på vårdplatser och en ledning som hävdar att patientsäkerheten inte är i fara.

”Patientsäkerheten är alltid hotad och det är oärligt att säga något annat”

– I helgen hade jag en man med blodförgiftning som blev kvar på akuten och det var helt avgörande att han fick i sig tillräckligt med vätska. Vid varje överlämning fick vi säga ”kom ihåg att ge honom vätska” samtidigt som alla andra akutfall skulle tas om hand.

Patientsäkerheten är alltid hotad och det är oärligt att säga något annat. Regionledningen ser lite enkelspårigt på det och vill bara minska personalkostnaderna.

Alla patienter får en onödigt lång vårdtid

Jonathan Pontén beskriver situationen som ett nollsummespel där man som läkare måste ringa runt till vårdavdelningar för att hitta platser till patienterna. Samtidigt som avdelningarna kanske bara har en enda ledig plats, där de vill lägga in ”rätt” patient.

– Alla patienter får en onödigt lång vårdtid, till exempel för att de hamnar på fel avdelning eftersom det saknas vanliga internmedicinska platser i den omfattning som vi skulle behöva.

Vissa äldre multisjuka patienter blir också en Svarte Petter som ingen vill ha. Det var ännu svårare att försöka hitta en plats när man var oerfaren och någon mer senior läkare sade ifrån.

I dag kan jag stå på mig och säga att min patient måste få den där sista vårdplatsen, säger Jonathan Pontén.

Det handlar om att få svarta siffror i internfaktureringen

Han menar att det måste finnas luft i systemet för att ett sjukhus ska kunna ta hand om de svårast sjuka. Det går inte att ha en beläggningsgrad på över 90 procent. Ett sätt att lösa situationen skulle vara en gemensam budget för landstinget och kommunen.

– Som det är i dag kan en färdigbehandlad patient bli kvar på sjukhuset eftersom det saknas en madrass i hemkommunen.

Det handlar om att få sina egna siffror svarta i den här internfaktureringen mellan landstingen och kommunerna, då är vi tillbaka till nollsummespelet igen.

”Vi jobbar 150 procent när vi är på plats!”

Trots hans kritik märks det tydligt att Jonathan Pontén verkligen vill jobba kvar som akutläkare. Men hur kommer det att fungera i framtiden?

Han har just fått en son och kommer att ta ut halva föräldraledigheten med innestående komptid. Tid som han annars aldrig hinner ta ut.

– Det blir också en tankeställare hur jag ska lösa framtiden? Mitt sätt kan bli att gå ner i tid när jag får min löneökning som färdig specialist.

Men egentligen tycker jag att sex timmars arbetsdag skulle vara obligatoriskt för alla akutläkare, eftersom vi jobbar 150 procent när vi är på plats!

Text: Carina Järvenhag


Vill du dela med dig av din berättelse på TryggVård.se? Kontakta oss på Läkarförbundet erik.kjellin@slf.se.

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet