Träffa Läkarförbundet i Almedalen 2018

Allt om vårt stora sjukvårdsmingel, våra seminarier och vår valplattform.

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, psykiatri sydväst. Foto: Johan Knobe

”Inte lika lockande för politiker att satsa på primärvården”

Adel Abu Hamdeh intresserar sig för det stora organ som utgör svensk sjukvård. Han ser till helheten och funderar kring bristerna i dagens vård. Han menar att en satsning på primärvården skulle få långvariga positiva effekter för resten av vårdkedjan.

Adel Abu Hamdeh jobbar som ST-läkare inom psykiatri i Stockholm. Han funderar ofta över sjukvårdens fallgropar och har försökt skapa sig en överblicksbild av dagens sjukvårdskedja. Han vill få klarhet i vad som kan ha varit orsaken till den brist som har varit påtaglig i vården under flera års tid.

– Jag har tidigare skrivit en krönika om att det har talats om en kris i sjukvården som har pågått i åtminstone 65 år. Det finns artiklar på kungliga biblioteket som vittnar om att det i alla tider har saknats sjuksköterskor och att man har behövt en satsning på primärvården. Om vi blickar bakåt i tiden har vården länge varit väldigt sjukhustung vilket bidrar till att kostnaderna fortsätter stiga likt det har gjort. Jag tror nyckeln ligger i att satsa mer på primärvården, säger Adel.

”När tillgängligheten till primärvården försämras söker sig allt fler patienter till sjukhusen. Det leder till längre väntetider och vårdplatsbrist”

Adel menar att primärvården ofta hamnar i skymundan just för att resurser ofta har en tendens att fördelas där det är politiskt gångbart. Det är oftast sjukhusen som får resurserna medan primärvården får en temporär lösning.

– När tillgängligheten i primärvården försämras söker sig allt fler patienter till sjukhusen. Det bidrar till längre väntetider och vårdplatsbrist. Då blir det en stockning hos sjukhusen och det talas om kris, men grundproblemet finns hos primärvården. När primärvårdsdammen inte kan hantera flödet, så får vi översvämningar i patientflöden på sjukhusen och fokuserar istället på det, när vi egentligen borde blicka uppströms mot primärvården, säger Adel.

Satsningar på primärvården skulle minska trycket på sjukhusen. Foto: Leif R Jansson SCANPIX

Adel tror att ur problemet växer en känsla av maktlöshet fram hos allmänläkare i primärvården. De får ofta ta de jobb som ingen annan vill, kan eller hinner göra.

– Jag tror att det är ett problem för allmänläkare i primärvården att det inte finns ett tydligt definierat och avgränsat uppdrag. När läkare inte kan styra över sina arbetsuppgifter tror jag leder till både frustration och maktlöshet, säger Adel.

Multisjuka äldre blir lidande

Adel berättar att den grupp som har störst behov av satsningar på primärvården är multisjuka äldre. De är de som drabbas värst samtidigt som de inte är den mest röststarka gruppen i samhället, enligt Adel.

– Deras åsikter hörs inte på samma sätt i media vilket i sin tur bidrar till att den allmänna opinionen inte lyfter frågan lika högt på agendan. Då är det inte heller lika lockande för politiker att göra den satsningen, säger Adel.

”Multisjuka äldre har störst behov av en stärkt primärvård. Tyvärr är det inte den röststarkaste gruppen i samhället, då är det inte heller lika lockande för politiker att göra den satsningen”

Om satsningar på primärvården uteblir befarar Adel att kostnaderna bara kommer öka, tillgänglighet och kontinuitet minska, och läkares arbetsmiljö försämras ytterligare.

– Det skulle leda till att det tar längre tid att få en diagnos, och kontinuiteten mellan läkare och patient skulle generellt bli sämre, säger Adel.

Fast läkare och listningstak

Adel lyfter vikten av kontinuitet, både för patienten och för läkaren. Han berättar att det första läkarbesöket ofta tar väldigt lång tid, och att hela tiden träffa en ny läkare är väldigt ineffektivt och påfrestande för patienten.

– Jag tror att alla som jobbar inom vården vet att när man träffar en patient för andra gången så är det betydligt lättare än första gången. Då behöver du ställa en massa frågor som alla andra läkare redan har ställt för att få en överblick av patientens livssituation och sjukdomshistoria. Det är ett sätt att få både kontakt och bygga upp ett förtroende, det är det allra viktigaste, säger Adel.

Läs även: ”Det tar tid att bygga upp en tillitsfull relation”

Den extratid som det tar när patienter slussas runt till flera olika läkare kostar vården både tid och förtroende.

– När förtroendet brister kan det bli konsekvenser för patienten. Känner hen ingen tillit till vården kan det leda till att personen inte följer ordination eller söker vård för sent i sitt sjukdomsförlopp.

Det mest fördelaktiga för samtliga parter enligt Adel är att ha en fast läkare och ett tak för hur många som kan lista sig på en och samma läkare. Dels så att läkaren får ett tydligt och begränsat uppdrag med rimlig arbetsbelastning. Men även för att patienten ska känna sig trygg.

Läs även: Sven-Åke, 82, önskar sig fast läkare för alla äldre

– När du jobbar som läkare är du något av en rådgivare. Du ger råd till patienter. För patienten handlar det ju snarare om att våga ta råd. Därför är det så viktigt med tillit och kontinuitet. Då har man bättre möjligheter att faktiskt hjälpa patienten och arbetet blir dessutom mindre betungande.

Patientens förtroende betyder allt

Inom Adels område, psykiatrin, betyder förtroende mellan läkare och patient allt. Där har samtalet en central och avgörande roll under patientmötet och ligger till grund för bedömning. Adel fastnade för psykiatrin redan under sin AT-tjänst. Han drivs av att kunna hjälpa personer som befinner sig i väldigt utsatta situationer under en viss tid i livet.

– Ganska snabbt märker man hur olika folk är, våra hjärnor resonerar olika och det är intressant att sätta sig in i hur andra människor tänker och fungerar, säger Adel.

”Jag drivs av att kunna hjälpa personer som befinner sig i väldigt utsatta situationer under en viss tid i livet”

Likt människors differenser skiljer sig även vården runtom i landet och från avdelning till avdelning.

– Stressen i sjukvården är en väldigt knepig fråga. Jag ser en väldigt stor variation på grund av att vi är dåliga på att fördela resurser inom vården. Men det finns utmaningar och problem i alla verksamheter, mina egna erfarenheter är däremot överlag positiva, avslutar Adel.

Text: Tina Berglund

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet