”Jag vill inte förlora en enda kollega till på grund av dålig arbetsmiljö”

Krönika Som psykiatriker får jag följa med mina patienter till depressionens avgrundsdjupa mörker, ångestens tärande rädsla och psykosens irrgångar. Många gånger får jag också följa med på resan tillbaka till det liv man en gång levt och glädjen man upplevt. På senare år har jag allt oftare, både i yrkeslivet och privat, träffat kollegor som drabbats av psykisk ohälsa. Närmare bestämt utmattningssyndrom. Hur kan det komma sig? Varför ser vi en trend där allt fler läkare drabbas av detta?

Mellan 2009 och 2014 har läkares långtidssjukskrivningar ökat med 40 procent och vid en närmare granskning av bakgrunden ser man att det är psykiatriska diagnoser som står för hela ökningen.

Andelen kvinnliga läkare som är långtidssjukskrivna för stressrelaterad ohälsa har ökat med hela 60 procent mellan 2014 och 2015.

Läs även: Psykiatriker och drabbad av utmattningssyndrom

Till detta ska man lägga att läkare är en yrkesgrupp som inte sjukskriver sig i första taget, snarare har man en hög sjuknärvaro. Tyvärr ska kanske tilläggas, då en hög sjuknärvaro är kopplat till ökad risk för depression och utmattning.

Det finns ofta en stark koppling till arbetslivet

Utmattningssyndrom utvecklas smygande och under lång tid, många månader men insjuknandet kan ibland upplevas som väldigt dramatiskt, som att ”gå in i en vägg” där man inte längre klarar av de enklaste vardagsgöromål som att låsa upp en dörr eller resa sig upp från en stol.

Man upplever en påtaglig trötthet som inte går att vila bort och har svårt att hantera krav och stress. Andra symtom är bland annat minnes- och koncentrationssvårigheter, värk och sömnsvårigheter.

Det finns ofta en stark koppling till arbetslivet, särskilt i yrken med mycket kontakt med människor.

Hur de än försöker så hinner de inte med

Dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation i kombination med höga krav och bristande stöd ökar riskerna för att utveckla utmattningssyndrom.

Som exempel kan nämnas en underbemannad vårdcentral där läkarna kämpar på för att erbjuda alla patienter bra vård.

De jobbar allt längre dagar, men hur de än försöker så hinner de inte med. Man går ner i arbetstid för att orka med, men ändå blir fritidsaktiviteter och det sociala livet lidande och till slut finns bara arbete och ingen återhämtning.

Ett annat exempel är sjukhusbundna läkare som får gå allt tätare jourer med lite tid för vila och ständigt svåra avvägningar där gränsen för vilka som skickas hem från akutmottagningarna förskjuts på grund av brist på vårdplatser. Något som skapar etisk stress. Man kan exemplifiera i oändlighet.

Vi är redo att samverka

Arbetsgivare har ett stort ansvar att skapa ett hållbart yrkesliv för läkare. Läkares arbetsmiljö har försämrats och framför allt har möjligheterna att påverka sin arbetssituation blivit sämre.

Läs även: Oacceptabelt många blir sjuka på jobbet

För att vända trenden med en ökad psykisk ohälsa behöver arbetsvillkoren vara flexibla och anpassas efter individuella förutsättningar. Vi är redo att samverka med arbetsgivaren för att arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården ska förbättras.

All forskning visar att det är lättare och billigare, både i kronor, ören och personligt lidande, att förebygga utmattningssyndrom än att behandla och rehabilitera. Så det är dags att agera. Jag vill inte förlora en enda kollega till på grund av dålig arbetsmiljö!

Sofia Rydgren Stale, ledamot i styrelsen i Sveriges Läkarförbund