Oacceptabelt många blir sjuka på jobbet
Krönika Alltför mycket arbete, för hög arbetstakt, ständig omorganisation, stress och/eller problem i relationer på arbetsplatsen är problem i hela Europa. Att så många blir sjuka på jobbet av de här orsakerna är oacceptabelt.
Tydligare regler och krav på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har länge efterfrågats, inte minst i Sveriges läkarförbund.
Den 31 mars 2016 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, att gälla. Syftet är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.
Arbetsgivare ska kartlägga risker
Arbetsmiljöverket har genom den nya författningen betonat vikten av organisatorisk och social arbetsmiljö.
Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna och för arbetsgivarna och samhället i stort.
Ohälsan drabbar oss som individer, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen.
Läs även: Psykiatriker och drabbad av utmattningssyndrom
De nya föreskrifterna riktar in sig på dessa orsaker. Arbetsgivare ska kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår. Det är bra att dessa skrivningar nu skärpts.
Vad menas med organisatorisk arbetsmiljö? Jo, det är villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser och ansvar.
Social arbetsmiljö innefattar hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, som socialt samspel och samarbete, men också socialt stöd från chefer och kollegor.
Vi läkare brottas ofta med samvetsstress
Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa, som sömnstörningar, hjärt–kärlsjukdom, muskuloskeletala besvär och stressreaktioner samt depression.
Stressreaktioner påverkar koncentration, minne, problemlösning och beslutsfattande. Att detta fungerar är grundläggande för att kunna utföra läkararbetet. Dålig arbetsmiljö kan även bidra till att arbetstagare tar risker som leder till onödiga patientsäkerhetsrisker.
Läs även: Nu säger barnläkaren Lena Catry upp sig
Vi läkare brottas ofta med samvetsstress för att vi inte hinner med det vi förväntas göra. Vi måste ibland ta beslut som går mot våra etiska värderingar.
Arbetsgivaren ska tillse att chefer och arbetsledare har kunskap om.
- hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning
- hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling.
Men det ska även finnas förutsättningar för chefer att omsätta kunskapen i praktiken. För chefer måste det finnas.
- tydliga ansvarsområden
- mandat och befogenheter
- personella och ekonomiska resurser
- stöd i rollen som chef.
Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet, och om resurser inte finns får kraven minskas. Vad kan vi själva göra?
- Börja med att prata med dina arbetskamrater. Hur har ni det på er arbetsplats?
- Se till att du får tillräckligt med vila och återhämtning.
- Ta reda på vem som är skyddsombud på din arbetsplats. Har ni inget, så engagera dig själv i arbetsmiljöarbetet – eller finns det någon annan som vill?
- Ta tillsammans med kollegor och skyddsombud upp en dialog med din närmaste chef om kartläggning av er arbetsmiljö och arbetsmiljörisker.
- Som skyddsombud har du rätt att få utbildning från din arbetsgivare och tillräckligt med tid för att driva arbetsmiljöfrågor.
Läkarförbundet välkomnar de nya föreskrifterna för arbetsmiljö. Men vi måste tillsammans omsätta dem i praktiken. Och det kan inte nog understrykas: en god arbetsmiljö tjänar både arbetsgivare och arbetstagare på!
Marina Tuutma
