Distriktsläkare utanför vårdcentral
Daniel Svedin, läkare Grycksbo vårdcentral i Falun. Foto: Anders Ferm

Vinden har vänt för primärvården i Dalarna

Efter facklig kamp har primärvården i Dalarna nu fått ett lyft på flera sätt. Startskottet var att distriktsläkaren Daniel Svedin anmälde sin arbetsgivare till Arbetsmiljöverket.

”Om det finns problem måste du själv ta initiativet att lösa det. Du kan inte bara ge upp och förlita dig på andra”, säger han.

Skymningen faller över Grycksbo två mil norr om Falun i Dalarna och trots de stängda bilrutorna luktar det ruttna ägg. Det är lukten av svavelföreningar från det närliggande pappersbruket, som har präglat orten ända sedan 1700-talet.

Vi svänger i stället av mot centrum och vägg i vägg med ett äldreboende ligger Grycksbo vårdcentral. Här har Daniel Svedin jobbat som distriktsläkare sedan 2015.

”Grycksbo är vad vi inom vården brukar kalla en grön ö, en vårdcentral som fungerar bra med god bemanning.”

– Vi har ett tydligt listningssystem och ett multidisciplinärt system där vi samarbetar med sjukgymnaster och samtalsterapeuter. Vi har ganska många patienter som listar sig här hos oss, trots att de bor inne i Falun, säger Daniel Svedin.

Han tillägger att Grycksbo alltid har haft ett gott rykte eftersom man har haft trogna läkare och kunnat jobba med kontinuiteten. Cirka 6 000 patienter är listade på vårdcentralen och här finns tre specialister och hela sju ST-läkare, vilket är väldigt mycket för en så liten vårdcentral. Ersättningssystemet bygger på antal listade patienter och hur sjuka de är, så kallade vårdtyngdsparameter.

Läs även: ”Höj statusen för primärvården”

– Det är lugnt och tryggt här! Vi har 30 minuter på oss för varje patientbesök och jag gör mina medicinska bedömningar utan påverkan av ekonomiska incitament. Det blir mer kvalitet i besöken och jag hinner se till helheten. Det gör också att patienterna känner sig sedda i mötet och det tror jag både läkare och patient vinner på i längden.

Målet är helhetsansvar och kontinuitet i patientkontakterna

Det var 1993 som Daniel Svedin flyttade från Stockholm till Falun med målet att bli sjukskötare. Han jobbade också som det i fem år innan han kom in på läkarutbildningen i Danmark. Sedan återvände han till Falun och gjorde sin AT-utbildning och för ett år sedan blev han färdig specialist med inriktning allmänmedicin.

”Jag älskar bredden i min roll – det är en utmaning att kunna lite om mycket.”

– Jag har alltid intresserad mig för hela människokroppen och det där vardagliga krämporna som man möter på en vårdcentral, allt från nageltrång till ont i halsen och högt blodtryck. Jag älskar bredden i min roll – det är en utmaning att kunna lite om mycket. Jag tycker också om att lära känna människan bakom patienten, säger Daniel Svedin.

Foto: Getty images
Foto: Getty images

Hans mål är att primärvården ska byggas ut så mycket att man verkligen kan ta ett helhetsansvar och få en kontinuitet i patientkontakterna. Han menar att primärvården i princip kan göra en första bedömning av alla patienter. Det skulle gynna alla eftersom våra gemensamma sjukvårdsresurser skulle användas mer kostnadseffektivt.

Se filmen: ”Vi vill känna våra patienter – det är relationen som ger kvalitet”

– Personligen ser jag en stolthet i att behandla patienten på egen hand så långt det är möjligt. Jag skulle aldrig skriva en remiss utan eftertanke, även om vi misstänker något allvarligt som cancer vill göra min del av detektivarbetet. Även om jag kan ringa kolleger på sjukhuset är det jag som håller i utredningen, säger Daniel Svedin.

Ohållbar arbetssituation – men facklig kamp gav resultat

År 2014 när han som skyddsombud anmälde Falu primärvårdsområde till Arbetsmiljöverket var situationen en helt annan. Då arbetade han som ST-läkare på Norslunds vårdcentral i centrala Falun, som var helt beroende av olika hyrläkare för att verksamheten skulle fungera. I hela Dalarna var hälften av distriktsläkartjänsterna vakanta samtidigt som en stor del av den fasta läkarkåren hade gått i pension. Det gjorde att de kvarvarande distriktsläkarna hade en ohållbar arbetssituation.

”Hälften av distriktläkartjänsterna var vakanta och verksamheten helt beroende av hyrläkare för att fungera.”

– Arbetsgivaren hade ingen plan för hur man skulle komma tillrätta med bemanningen och eftersom jag både brinner för mitt yrke och för vården i allmänhet var jag tvungen att göra något. Det var också mitt ansvar som fackligt förtroendevald.

Arbetsmiljöverket gav honom rätt och ansåg också att problemen fanns i hela Dalarna och hotade landstinget med ett vite på en halv miljon om landstinget inte såg till att distriktsläkarnas arbetsbelastning minskade.

”Jag tvungen att göra något. Det var mitt ansvar som fackligt förtroendevald.”

– I dag blåser det helt nya vindar inom primärvården i Dalarna. Vi lyckades få politikerna i landstinget att förstå hur viktigt det är att satsa på primärvården. De har satsat jättemycket på bemanning, rekrytering och utbildning av ST-läkare samt en morot i form av höjda löner, säger Daniel Svedin.

Konkreta åtgärder var att man gjorde en organisatorisk förändring som har gett kortare beslutsvägar och förutom att satsa på höjda löner och handledning stöttar också Falu lasarett nu med en återbesöksmottagning.

–Om fem år tror jag att vi på allvar kommer att ha återerövrat primärvårdens ursprungliga roll och återvunnit patienternas förtroende och vara den vårdinstans som tar ett övergripande ansvar för patienten och alltid gör den första bedömningen och selekterar vilka patienter som behöver komma till sjukhus.

Primärvårdslyftet i Dalarna:

  • Huvudsyftet är att minska behovet av hyrläkare.
  • Två år i rad har Dalarna minskat kostnaderna för hyrläkare.
  • En skräddarsydd lönesatsning har tagit upp konkurrensen med hyrläkarsystemet.
  • Det senaste decenniets stora pensionspuckel har ebbat ut.
  • Målet är att 70 procent av distriktsläkartjänsterna ska vara besatta om tre år.
  • Fast anställda distriktsläkare som arbetar heltid får ett lönepåslag plus 2 000 i en pensionspott om de stannar i tre år. Slutar de tidigare går de miste om pensionspengarna.

Fler verkar tycka likadant för nu söker sig många läkare till primärvården i Dalarna. På fem år har antalet ST-läkare ökat från cirka 60 till 110. Och bara under 2018 kommer ytterligare 10–15 specialister i allmänmedicin att bli färdiga. Sedan räknar man med att utbilda cirka 20 specialister om året.

Vi kan förändra saker tillsammans

Daniel Svedins brinnande engagemang för sitt yrke visar sig också i att han är politiskt aktiv och sitter som den enda läkaren i landstingsfullmäktige i Dalarna.

– Jag är väldigt samhällsengagerad och tror på att vi kan förändra saker tillsammans. Det är också grunden för mitt fackliga engagemang. Vi behöver en engagerad yrkesförening där vi kämpar för kollektivets bästa, annars kör arbetsgivaren över oss! Jag tror också att kollektivet i slutändan kommer att vinna den här kampen för bättre arbetsvillkor – vården klarar sig inte utan personal!

#Vitaransvar

Text: Carina Järvenhag

Läkarförbundet vill se en nationell reform för en god, nära och trygg vård

En god, nära och trygg vård kräver kontinuitet. För att säkra en fullt utbyggd primärvård till hela befolkningen krävs en nationell reform. Det behövs en förstärkning både vad gäller personal och ekonomiska resurser, ett tydligt nationellt grunduppdrag, nationellt fastställda finansieringsprinciper och att listning sker på läkare och inte mottagning. Varje patient som behöver det ska ha en fast läkarkontakt.

Läs: Politiken måste ge konkreta svar på vårdens verkliga problem

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet