Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare; samordnad utveckling för god och nära vård. Foto: Johan Knobe

”Vården är gäst i patientens liv, inte tvärtom”

Visionen är att skapa en nära och effektiv sjukvård med patienten som nav. Nu har Anna Nergårdh hunnit ungefär halvvägs med sin utredning om god och nära vård.
Den 1 juni 2018 kommer nästa delbetänkande som bland annat kommer att innehålla ett förslag om fast läkare i primärvården.

Regeringens särskilda utredare rörande samordnad utveckling för god och nära vård, Anna Nergårdh, är några minuter tidig till vårt möte högst upp i Kulturhuset i centrala Stockholm. Det beror snarare på god planering än att hon har tid över. Snart ska hennes utredning lämna sitt andra delbetänkande till regeringen.

– Mycket av mitt arbete handlar om att samråda och ta in synpunkter från patientorganisationer, arbetsgivare, anställda och olika intresseorganisationer. Vi har flera referensgrupper och en expertgrupp, som regeringen har utsett, säger hon.

Delbetänkandet den 1 juni handlar bland annat om:

  • Ett nationellt uppdrag för primärvården och hur patienter ska få tillgång till samma vård oavsett var de bor i landet.
  • Hur resurser kan överföras från sjukhusvården till primärvården.
  • Göra en analys av förslaget kring ändrade definitioner för öppenvård och slutenvård.
  • Hur ska primärvårdens uppdrag avgränsas från resten av sjukvården.
  • Hur de patienter som vill ska få en fast läkarkontakt ska kunna få det.
  • Hur man ska få fler läkare till primärvården och hur många allmänläkare som behövs.

Anna Nergårdh är läkaren som blev chef för hjärtkliniken och sedan chefsläkare på sin arbetsplats Södersjukhuset. Sedan tog hon steget högre upp i hierarkin och blev chefsläkare inom Stockholms läns landsting.

På frågan hur länge sedan det var hon träffade några patienter svarar hon, lite överraskande, att hon faktiskt fortfarande har några kvar.

Läs även: ”Det tar tid att bygga upp en tillitsfull relation”

– Jag träffar ett fåtal patienter, som jag inte vill släppa kontakten med, på Södersjukhuset. Några av dem var med i mitt avhandlingsarbete om förmaksflimmer, säger hon.

Patientens behov i centrum

Att sätta patienten i centrum är, enligt Anna Nergårdh, mycket vad hela utredningen om god och nära vård handlar om. Oavsett om förslagen handlar om vårdgaranti, e-hälsa eller en egen husläkare måste man hela tiden fråga sig om förslagen utgår från patientens behov.

– Vi måste komma ihåg att människor inte har samma behov av vården genom livet. Våra brukarråd vill till exempel ha en kombination av digitala tjänster och fysiska besök för att kunna planera sin tid och leva ett normalt liv, även om man har en kronisk sjukdom. Vi måste se det som att vården är gäster i patientens liv och inte tvärtom, säger Anna Nergårdh.

”Om vårdens resurser ska räcka måste den bli mer effektiv och arbeta mycket mer förebyggande – och det arbetet måste bland annat bedrivas inom primärvården”

Däremot står den svenska hälso- och sjukvården, liksom i den övriga världen, inför den gigantiska demografiska utmaningen att ta hand om en allt större åldrande befolkning. Om vårdens resurser ska räcka till alla måste den bli mer effektiv och arbeta mycket mer förebyggande – och det arbetet måste bland annat bedrivas inom primärvården.

– Det här är en medborgardriven förändring. Många förväntar sig att det finns en fast punkt dit man vänder sig för både för vård, och råd och stöd om sin hälsa. Och ska vi klara framtidens utmaningar måste vi bli mycket bättre på att bedriva ett förebyggande arbete nära människan, till exempel genom att samverka med andra delar av civilsamhället, som skolan, arbetsplatsen eller föreningslivet.

Problem att det finns 21 olika primärvårdssystem

I dag befinner vi oss långt från visionen att primärvården ska vara den första ingången till vården. Sveriges primärvård är dåligt utbyggt jämfört med andra länder. Det saknas cirka 1 100 allmänläkare och av tradition har Sverige en sjukhustyngd vård. Det här är dock en verklighetsbeskrivning som Anna Nergårdh inte riktigt håller med om.

Foto: Emil Langvad/TT

– Det finns platser med bemanningsproblem, men det finns väldigt många verksamheter som fungerar fantastiskt väl. Ett problem är att vi har 21 olika primärvårdar här i landet och att de är mer olika än de borde vara, säger hon.

Hur det ska gå till får vi kanske veta inom kort då hennes utredning kommer med sitt andra delbetänkande. Anna Nergårdh säger att en gemensam nämnare för deras förslag är att visa på primärvårdens betydelse för framtidens hälso- och sjukvård.

”Vi vill tydliggöra primärvårdsuppdraget och säkerställa att man får tillgång till samma typer av tjänster oavsett var i landet man bor”

– Om man förenklar lite har vi i dag en beskrivning av vad som händer på sjukhusen och sedan får primärvården ta hand om resten. Vi vill vända på perspektivet, vilket kommer att innebära förändringar i lagtexten. Vi vill tydliggöra uppdraget och säkerställa att man får tillgång till samma typer av tjänster oavsett var i landet man bor.

Mer attraktivt att arbeta inom primärvården

Men hur ska primärvården klara ett mycket bredare uppdrag med dagens bristande resurser? Anna Nergårdh säger att utredningen vill göra det mer attraktivt att arbeta inom primärvården samtidigt som man vill värna den allmänmedicinska kompetensen.

– Vi vill skapa en hållbar arbetsmiljö och betona vikten av forskning. Jag tror inte på att göra avkall på kvalitén och säga att ”alla” kan jobba inom primärvården. Det behövs specifika kompetenser och det svåraste man kan göra är att vara bra på bredd, säger hon.

”Vi har underskattat betydelsen av personliga relationer och kontinuitet inom den svenska sjukvården. Det finns stora fördelar för patienter med en fast läkare”

På frågan hur mer konkreta förslag kommer att utformas, till exempel Läkarförbundets hjärtefråga om en fast läkare, svarar Anna Nergårdh att det går nog att läsa mellan raderna att någon form av ett sådant förslag kommer att finnas med.

– Vi har underskattat betydelsen av personliga relationer och kontinuitet inom den svenska sjukvården. Därför kommer vi att göra de skrivningarna tydligare. Det finns många fördelar för de patienterna som så önskar att ha en fast läkare.

Se filmen: ”Kontinuitet är fundamentet som primärvården vilar på”

De förslag vi lägger ska vara möjliga att genomföra

Anna Nergårdh tillägger att man också kommer att beskriva hur ett sådant system skulle se ut, bland annat med en målbild över hur många allmänläkare som behövs, eventuella begränsningar för att kunna klara uppdraget med god patientsäkerhet och bemanningen av andra yrkesgrupper. Hon är noga med att betona att det finns fler bristgrupper än allmänmedicinare i primärvården, inte minst distriktssköterskor.

– Jag är noga med att de förslag vi lägger ska vara möjliga att genomföra. Det räcker inte med att skriva ner kloka saker på ett papper, utan man måste beskriva hur det ska fungera i verkligheten.

”I dag är det många svenskar som föredrar att åka och sätta sig på akuten istället för att vända sig till vårdcentralen, som man uppfattar som otillgänglig och svår att nå”

Slutligen handlar en god och nära vård också om allmänhetens bild av primärvården. I dag är det många svenskar som föredrar att åka och sätta sig på akuten istället för att vända sig till vårdcentralen, som man uppfattar som otillgänglig och svår att nå.

Läs även: Dags för konkreta förslag för att lösa primärvårdens utmaningar

– Den här förändringen måste bli känd och förankrad i befolkningen. Utmaningen är att vården på många sätt är fragmentiserad. Den är svår att förstå för befolkningen och även för vårdens medarbetare. Vi måste se till att allmänheten har ett sådant förtroende att de vänder sig till de instanser där det är tänkt att de ska söka vård.

”Sjukvård bygger på relationer mellan människor”

På frågan varför sjukvården är en så svårbegriplig och ogenomtränglig organisation menar Anna Nergårdh att det hänger samman med trenderna inom organisationsteori i stort. Man har pratat mycket om funktioner, mindre om personer och relationer.

–Det kan vara rätt på ett sätt, men man måste förstå att sjukvård bygger på relationer mellan människor. Man kan ha en strukturerad organisation med standardiserade arbetssätt, men ändå se individer, både bland patienter och medarbetare. Man behöver ha båda dessa tankar i huvudet samtidigt.

Exakt hur det nationella uppdraget för primärvården kommer att formuleras får vi alltså veta den 1 juni. Men vad händer när utredningen avslutas den 31 mars 2019? Hur går den från förslag till att bli en primärvårdsreform på riktigt?

”Om det finns en politisk vilja och uthållighet på statlig nivå och även hos landsting och kommuner, då blir det en primärvårdsreform”

–Om det finns en politisk vilja och uthållighet på statlig nivå och även hos landsting och kommuner, då blir det en primärvårdsreform. Men jag är hoppfull! Det här är en nödvändig förändring och det är så mycket positivt på gång! Men det här handlar både om att förändra kulturer och ibland maktstrukturer – och det är inga lätta förändringar, säger Anna Nergårdh.

Carina Järvenhag

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet