fbpx
Jona Elings Knutsson

Vänder sig mot industrialiseringen av läkare

"Om trenden fortsätter med neddragningar och en alltmer pressad arbetssituation kommer jag inte att kunna vara kvar", säger Jona Elings Knutsson.

Det är trångt på läkarexpeditionen på akutavdelningen för gynekologi, när vi anländer till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Jona Elings Knutsson ska just gå av sitt pass och lämna över till kvällsjouren. Läkarna står parvis framför de sex datorerna.

– Här har vi åtminstone en expedition. På Nya Karolinska i Solna har de helt tagit bort de naturliga mötesplatserna med motiveringen att vi läkare ska vara inne hos patienterna, säger Jona Elings Knutsson, när vi slår oss ner i ett smalt och avlångt mötesrum.

Läs mer: Brinner för fler läkare som chefer

Vänder sig mot industrialiseringen av läkare

I början av mars blir hon färdig specialist inom gynekologi och förlossning. Något som hon beskriver som ”världens bästa jobb”, egentligen.

– Jag älskar verkligen patientmötena och även möten med anhöriga. Jag tycker om att kunna hjälpa människor och det kan man trots allt ganska ofta göra. Det jag vänder mig mot är industrialiseringen av oss läkare och att jag i min tur förväntas avhumanisera patienterna, säger Jona Elings Knutsson.

”Diagnoser och ingrepp är olika värda, men det finns ingenting som mäter och ersätter att jag tröstar en 72-årig tant som inte får göra sin operation i dag”

Hon är inte bara läkare, utan också skribent och författare. Hon är bland annat krönikör i Dagens Samhälle, där hon ofta tar upp villkor och arbetsmiljön inom sjukvården.

– Som läkare ses man som en skruvdragare eller en svarv, som ska ge maximalt värde i produktionen. Diagnoser och ingrepp är olika värda, men det finns ingenting som mäter och ersätter att jag tröstar en 72-årig tant som inte får göra sin operation i dag, säger hon.

Kritisk till strukturen inom regionen

Jona Elings Knutsson är kritiskt till dagens struktur inom Region Stockholm. Hon menar att det satsas stora belopp på konsulter, vårdbolag och digitalisering, medan själva sjukvården, och de som arbetar inom den, nedvärderas.

– Politikerna tror att det finns mirakelkurer för att få vården att kosta mindre. För tio år sedan var det ”lean” och idag är det tematisering av vården och patientflöden.

Andra tror att digitaliseringen ska lösa allt. Men det finns ingen ”quick fix”. Det här leder också till ständiga omorganisationer eftersom idéer byts ut vart femte eller sjätte år, istället för att man fokuserar på kärnverksamheten.

” I mitt jobb kan ett väldigt litet fel kan få väldigt stora konsekvenser. Sannolikt kommer felet att bero på hur vården är organiserad, men det är jag som ansvarig läkare som kommer att pekas ut.”

Det största problemet på hennes nuvarande arbetsplats är bristen på operationsplatser, vilket i sin tur beror på att det saknas personal.

En orsak, enligt Jona Elings Knutsson, är det minimala inflytandet över hur arbetet organiseras i kombination med en pressad och stressad arbetsmiljö.

– Det bara kommer nya beslut som man inte förstår grunden till. De kan komma från sjukhusledningen eller från en temachef. Vi som har det medicinska ansvaret tillfrågas aldrig. Det senaste är att vi ska få löneavdrag om vi inte jobbar på natten. Därför måste vi nu registrera allt vi gör minut för minut.

Som läkare arbetar man jour från klockan 16 på eftermiddagen till klockan 9 morgonen därpå. På dagtid är man cirka 15 läkare och på natten är det endast ett par läkare som har hand om förlossning, BB, gravida som kommer in akut och gynakuten.

Läs mer: Patienterna får betala för läkarnas bristande arbetsmiljö

– Ibland hinner man lägga sig en timme i jourrummet, men man vågar inte ta av sig sina jobbkläder. Till exempel kan man få larm om att ett barn håller på att dö i magen, då måste man ta ut det inom tre minuter. Därför har jag väldigt svårt att acceptera att den här tiden då man ligger på helspänn på en brits ska räknas som fritid, säger Jona Elings Knutsson.

Fler i ledningen behöver medicinsk kompetens

Skulle situationen förbättras om fler läkare blev chefer? 80 procent av Läkarförbundets medlemmar vill se fler chefer som också är läkare.

– Ja, jag tror det skulle vara bra om fler i ledningen hade en medicinsk kompetens, men man blir inte automatiskt en bra chef enbart för att man är läkare. Det finns en risk att man glömmer bort den kliniska erfarenheten när man hamnar i en ny position. Jag tycker mig också märka att chefer och politiker skyller på varandra när något går snett.

Den senaste tiden har patientsäkerheten varit i fokus, både inom sjukvården och i media. Inte minst i Region Stockholm med larm om kaos på akuten och varsel av läkare på de stora akutsjukhusen.

– Sjukvårdsledningen upprepar som ett mantra att patientsäkerheten inte är hotad. Jag vänder mig mot begreppet ”hotad”. Antingen finns det patientsäkerhet eller också inte. Sanningen är att ibland är det patientsäkert och ibland inte.

Jona Elings Knutsson ser många tillfällen då patientsäkerheten är nedsatt. Till exempel i samband med rapportering, när ett skift tar över från ett annat. Ju fler patienter och desto färre vårdplatser desto fler ”överrapporteringar” och större risk för misstag. Den dåliga operationskapaciteten är också en risk.

De med det medicinska ansvaret tillfrågas inte

Vi kommer in på begreppet etisk stress. Något som används för att beskriva när man tvingas agera mot sina medicinska bedömningar och etiska principer, och som läkare inte kan göra det som är bäst för patienten.

– Då mår man ”asdåligt”, men det handlar inte bara om mina känslor, utan också om faktiska medicinska bedömningar. Begreppet etisk stress kan verka lite förminskande eftersom det inte enbart handlar om att man själv mår psykiskt dåligt, utan att det också är en risk för patienten.

Läs mer: Vill göra skillnad för fler patienter

En annan sida av myntet är att man som ansvarig läkare får bära hundhuvudet om något händer, vilket ytterligare ökar den psykiska stressen.

– I mitt jobb kan ett väldigt litet fel kan få väldigt stora konsekvenser. Sannolikt kommer felet att bero på hur vården är organiserad, men det är jag som ansvarig läkare som kommer att pekas ut. Sjukhuset kommer fortsätta att hävda att patientsäkerheten inte är hotad, säger Jona Elings Knutsson.

”Antingen finns det patientsäkerhet eller också inte”

På frågan om framtiden för sjukvården efterlyser en samlad vårdpolitik. Inför valet gick hon runt bland valstugorna för att ta reda på partiernas sjukvårdspolitik.

– Jag fick aldrig något svar från någon vad de ville göra med sjukhusvården. Jag blev överraskad av bristen på visioner. Personligen tror jag att vi måste inse att en god och säker vård måste få kosta mer.

Ville bli läkare för att göra världen bättre

När frustrationen blir för stor skriver hon sina krönikor. Eller något helt annat, som debutromanen ”Krokodilens vändkrets”, som just har kommit ut på Albert Bonniers förlag.

– När jag var liten ville jag bli författare eller läkare för att göra världen bättre, och det kan man ju göra inom båda de yrkena. Egentligen ville jag nog bli författare, men i min familj var det viktigt att skaffa sig ett ”riktigt” jobb. Efter gymnasiet utbildade jag mig till lokförare. Det är ett jobb med bra villkor, men det blir väldigt ensamt i längden.

Därför skrev hon högskoleprovet, fick 2.0 och kunde välja och vraka bland utbildningarna, då blev det blev läkarlinjen på Karolinska institutet.

– Förlossning och gynekolog är världens bästa specialitet som innehåller allt. Det handlar verkligen om liv och död på riktigt. Dessutom kan du få jobb precis överallt. Förra året jobbade jag till exempel i Tanzania, och i nästan varenda liten ort i Sverige finns åtminstone en mödravårdscentral.

”Många läkare är så engagerade i sina patienter att de bara biter ihop och fortsätter jobba.”

Till sist tillägger hon att det kanske finns något hoppfullt med alla vittnesmål om bristande patientsäkerhet och brist på inflytande.

– Det börjar bli så dåligt att anställda tar bladet från munnen och börjar prata. Många läkare är så engagerade i sina patienter att de bara biter ihop och fortsätter jobba. Förut har vi kunnat lösa det om man slår en eller två, eller tre knutar, på sig själv, men till sist går det inte. Då kan man inte försvara det nuvarande systemet längre. Jag tror det är dags att tillsätta en statlig haverikommission för vården, säger Jona Elings Knutsson.

Carina Järvenhag

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet