”Sjukvården ska vara en trygg plats för hbtq+ -personer”

Regnbågsläkarna är en intresseförening för HBTQ+ läkare, tandläkare och studenter från olika delar av landet. Christian Abi-Khalil är föreningens ordförande.

Den tredje augusti genomfördes Prideparaden i Stockholm. Regnbågsläkarna gick tillsammans med Läkarförbundet och SACO. Ett av budskapen var att svensk sjukvård ska vara en trygg plats för hbtq+ -personer, både för de som jobbar och patienter.

– Att Läkarförbundet marscherar med oss är en viktig markering. Det visar människor att vår kamp är en del av en större gemensam kamp för jämlikhet. Det signalerar också vikten av att facket värnar alla medlemmars intressen, oavsett kön, sexuell läggning eller identitet, funktionsvariation, etnisk bakgrund eller trosuppfattning, säger Christian Abi-Khalil.

”Det signalerar också vikten av att facket värnar alla medlemmars intressen, oavsett kön, sexuell läggning eller identitet, funktionsvariation, etnisk bakgrund eller trosuppfattning”

Startpunkten var AIDS- epidemin
Regnbågsläkarna grundades 1988 under namnet Föreningen homosexuella läkare och tandläkare (FHL). Vid tidpunkten var homo- och bisexuella män särskilt utsatta på grund av AIDS-epidemin och det stigma som sjukdomen medförde. Homosexuella läkare, tandläkare och andra vårdarbetare tog då initiativ till olika typer av insatser för att ta hand om den svåra situationen. Många satsade stort, drivna av engagemang och egen utsatthet.

– Den tidiga AIDS-vården var personligt präglad, vilket slet hårt på de enskilda vårdarbetarna. Det behövdes ett forum för personligt stöd för homosexuella vårdarbetare, och ur denna situation föddes idén om förening för homosexuella läkare och tandläkare.

Den medicinska utvecklingen gick sedan fort. HIV identifierades, kunskapen växte och möjliga behandlingar kunde testas. I början av 90-talet kom de första effektiva bromsmedicinerna, och situationen förbättrades dramatiskt. HIV-smitta hade förvandlats från en dödsdom till en kronisk sjukdom.

– För alla positiva sexualpolitiska samhällsförändringar under de närmast föregående decennierna innebar AIDS-epidemin i många avseenden en backlash. Sjukvården stod handfallen inför det nya, okända och dödliga. Epidemin illustrerar därför vikten av att fortsätta att stå upp för alla människors rättigheter.

Föreningen breddas
Efter att bromsmedicinerna kommit vidgade föreningen sina aktiviteter i riktning mot professionell utveckling och vad den sexuella orienteringen betyder för den enskildes arbetsliv. Flera transpersoner blev medlemmar.

– Medlemmarna delar specifika erfarenheter av utanförskap, som påverkar vår arbetssituation och vårt sociala liv. Även om HIV idag inte är ett dödligt virus är ett av föreningens huvudsyften fortfarande att bevaka medicinska frågor som rör smittade och det profylaktiska arbete som krävs för att minimera antalet nysmittade. I Sverige tillhör flertalet av dem fortfarande gruppen HBTQ+.

En annan viktig fråga för föreningen är vårdens HBTQ+-kompetens, och vilken påverkan detta har på patientbemötandet och arbetssituationen för vårdarbetare i HBTQ+-gruppen.

”Det är viktigt att man ska få vara sig själv både privat och på jobbet”

– Idag är vi är en förhållandevis liten förening men vi fyller en viktig funktion. Det är viktigt att man ska få vara sig själv både privat och på jobbet. Vi har också en viktig roll i att uppmärksamma samhällsförändringar som direkt eller indirekt kan drabba oss. Ett exempel är Migrationsverkets sätt att hantera och utreda individer som söker asyl som homosexuella, som vi menar är helt orimliga.

Läkarförbundet och Regnbågsläkarna gick tillsammans på Pride 2024

6 av 10 läkare längtar bort

Risk för exitspiral. En undersökning från Läkarförbundet visar att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket, på grund av arbetsbelastningen. Undersökningen visar också att 1 av 7 läkare varje vecka tvingas skicka hem patienter som borde ha lagts in på grund av vårdplatsbrist.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetsmiljö