Shakira Arif, Furulunds vårdcentral i Partille. Foto: Stefan Edetoft

Shakira brinner för att bekämpa orättvisor

Arbetsglädje, men också stor arbetsbelastning och ont om tid för varje patient. Det är vardagen för Shakira Arif som är ST-läkare inom allmänmedicin på Solgärde vårdcentral. Hon möter också en hel del fördomar som troende muslim som arbetar i slöja.

”Det är vanligt att patienterna inte tror att jag kan svenska”, berättar hon.

Shakira Arif kommer ursprungligen från Togo i Västafrika men bor i Sverige sedan 25 år tillbaka. Hon berättar att hon just nu är mammaledig med sin 14 månaders son, men snart ska börja arbeta på Furulund vårdcentral. Hon har just bytt ST-plats eftersom hon inte vill pendla som småbarnsförälder. Tidigare arbetade hon på Solgärde vårdcentral i Kungälv, som den enda av personalen som bar slöja.

– Det är vanligt förekommande att man inte tror att jag är läkare, utan sjuksköterska eller undersköterska. Jag tror att det hänger ihop med bilden av muslimska kvinnor som förtryckta. Många tror inte att vi får utbilda oss och jobba utanför hemmet. Jag vill krossa den här barriären som finns mellan muslimer och icke-muslimer, säger Shakira Arif.

”Jag vill få bort fördomar och krossa barriären mellan muslimer och icke-muslimer”

Shakira berättar att hon vill få bort fördomar och myter som finns om islam. Just islam var en stark drivkraft för henne när hon gick läkarprogrammet i Polen. Hon ville visa vad en muslimsk tjej klarar av. Det var år 2006, hon var bara 19 år gammal och bodde ensam för första gången.

– Vissa lärare behandlade mig och två andra tjejer som bar slöja märkbart annorlunda, till exempel när vi hade muntliga prov kunde lärarna vara extra hårda mot en. De kunde kalla en för idiot och försökte skämma ut en inför hela klassen. Men jag fick mycket stöd av mina föräldrar och så hade jag hela tiden det här målet om att bli läkare.

Utbildningen i Polen var väldigt teoretisk inriktad, men den kliniska delen var bristfällig, så när Shakira Arif var tillbaka i Sverige så gjorde hon sin AT-tjänst i Sollefteå. Därefter skrev hon AT-provet och fick sin läkarlegitimation.

– Jag hade jättebra handledare och det var många jourer inom psykiatri, ortopedi, kirurgi och internmedicin med stöd av bakjour. Jag lärde mig massor. Från början hade jag tänkt specialisera mig inom barn- och ungdomsmedicin eller gynekologi. Men jag fick veta att det var mycket jourer och då valde jag allmänmedicin i stället. Jag ville kunna ha balans mellan jobbet och familjelivet, säger hon.

Läkarbrist leder till pressad arbetssituation

Efter knappt två år inom primärvården i Västra Götaland har hon upptäckt att den balansen är ganska svår att uppnå.  Bristen på allmänläkare gör arbetssituationen mycket pressad för dem som finns kvar. Dessutom är många allmänläkare sjukskrivna eller arbetar deltid för att orka med arbetsbelastningen.

Läs även: Jag vill inte förlora en enda kollega till på grund av dålig arbetsmiljö

– Vi har väldigt mycket ansvar samtidigt som vi kan styra vår arbetsdag i väldigt liten utsträckning. Vi får vårt schema och sedan är det en strid ström av patienter hela dagen. Det är mycket som vi ska hinna med under 15 minuter för akuta besök och 30 minuter för planerade besök, säger Shakira Arif.

”Många allmänläkare är sjukskrivna eller arbetar deltid för att orka med arbetsbelastningen”

För att överleva har hon fått lära sig att säga ifrån, både till patienter och till personal. Något som var extra svårt som ung och nyanställd kvinna. Det var lätt att man inte blir tagen på allvar även när man sade nej.

– Det är bättre nu, men jag jobbar med mig själv hela tiden. Många läkare känner att de måste prestera mer på grund av bristen på läkare, men i slutändan blir man utbränd. Det här borde lyftas upp mer bland mina chefer, men jag tycker att det finns ett allmänt utbrett ointresse att lyssna till oss läkare.

Läs även: Oroväckande ökning av andelen långtidssjukskrivna läkare

På frågan vad som kan göras för att förbättra arbetssituationen och få allmänläkarna att återvända till primärvården säger Shakira Arif att man borde kunna påverka sitt schema i större utsträckning.

– Om vi behöver mer tid för ett visst besök, då borde vi kunna styra mer. Det är mycket som är förutbestämt av andra, trots att det är vi som tar emot patienterna. Det är inte flexibelt och man borde kunna justera saker och ting efter behov, säger hon.

Kontinuiteten måste stärkas genom fast läkarkontakt

Förutom bristen på delaktighet ser hon ett problem i att patienterna inte kan lista sig på en fast läkare. Bristen på kontinuitet leder till ett sämre omhändertagande och kan till och med riskera patientsäkerheten.

”Bristen på kontinuitet kan riskera patientsäkerheten. Patienter borde kunna lista sig på läkare.”

– Vissa patienter har en lång sjukdomshistoria med många diagnoser och äter många olika läkemedel. Då är det lätt att man som läkare kan missa något och då kan det bli farligt för patienten. Jag har också hört direkt från många patienter att det är jobbigt att sitta och berätta samma saker om och om igen.

Shakira Arif kan känna att hon skulle göra ännu mera nytta någon annanstans. Kanske genom att jobba med Läkare utan gränser eller genom att vara med och bygga upp sjukvården i utvecklingsländer, till exempel i sitt eget hemland.

– Ibland skulle jag hellre vilja jobba där det är mer kritiskt, så att jag verkligen skulle kunna göra en skillnad. Till exempel skulle jag vilja hjälpa flickor i fattiga länder att få tillgång till utbildning.

Engagerad för ett fritt och demokratiskt Togo

Hon engagerar sig på andra sätt i situationen i sitt hemland Togo. Där pågår en revolt med en våg av protester och demonstrationer mot Gnassingbédynastin, som har styrt landet i 51 år. Nu har Faure Gnassingbé varit president i 13 år och Shakira Arif beskriver honom som en maktgalen president och en tyrannisk diktator. Det är också därför hon har valt att inte vara med i den här artikeln under sitt riktiga namn.

– Situationen är väldigt allvarlig och kritisk i Togo. Det är en fördel att jag är läkare. Jag samlar uppgifter om sårade och dödade offer och lägger upp bevisen offentligt för allmänheten, det är en fördel att jag har en viss trovärdighet på grund av mitt yrke. Jag har stört mig jättemycket på att det är så dålig rapportering om den sorgliga situationen i Togo. Sverige har ingen koppling till Togo, därför blir det ingen publicitet.

Hon har en videoblogg om Togo som hon uppdaterar regelbundet, och skriver också tidningsartiklar om läget. Allt för att försöka förbättra situationen i landet.

– Jag tycker om att hjälpa andra människor som har det svårt. Jag mår bra av det och det är en terapi för själen. Det kanske låter som en kliché, men det är därför jag blev läkare.

Text: Carina Järvenhag

Läkarförbundet vill se en nationell reform för en god, nära och trygg vård

En god, nära och trygg vård kräver kontinuitet. För att säkra en fullt utbyggd primärvård till hela befolkningen krävs en nationell reform. Det behövs en förstärkning både vad gäller personal och ekonomiska resurser, ett tydligt nationellt grunduppdrag, nationellt fastställda finansieringsprinciper och att listning sker på läkare och inte mottagning. Varje patient som behöver det ska ha en fast läkarkontakt.

Läs: Politiken måste ge konkreta svar på vårdens verkliga problem

Vill du dela med dig av din berättelse på Trygg vård? Kontakta oss på Läkarförbundet: erik.kjellin@slf.se.

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet