fbpx
Elin Karlsson, kirurg på Södertälje sjukhus. Eget foto.

Arbetsglädje och gemenskap trots tuffa pass

Under coronakrisen gick kirurgen Elin Karlsson in som stöd till narkosläkarna på intensiven. - Vi jobbade sida vid sida mot samma mål; att rädda så många liv som möjligt.

Coronapandemin gjorde att kirurgen Elin Karlsson lämnade sin vanliga specialitet och i stället arbetade med coronapatienter på en intensivvårdsavdelning.

Trots tuffa arbetspass vittnar hon om stor arbetsglädje och gemenskap när läkare har klivit fram och tagit på sig ledarrollen under krisen.

Jag ringer upp Elin Karlsson när hon är på segelbåten i Trosa hamn. Hon har fyra veckors välbehövlig semester med sin man, som också är kirurg, och deras tre små barn. Hon berättar att arbetet under coronapandemin har lämnat efter sig en stor trötthet.

Slitsamma och långa arbetsdagar

Både hon och hennes man har arbetat med covid-19-patienter samtidigt som vardagen skulle fungera, utan det vanliga stödet av far- och morföräldrar, som de inte har kunnat träffa sedan februari.

Arbetspassen har varit långa och till en början fanns en stor osäkerhet kring det helt nya viruset.

”Det är som att sitta inne i en dammsugare.”

– Vi jagade ny kunskap hela tiden och slappnade aldrig av. Inne på covid-19-avdelningen hade vi huvor och militär skyddsmask. Det är som att sitta inne i en dammsugare och det är svårt att höra patienter och kolleger. Det piper hela tiden och det var svårt att veta vilken apparat som larmar om vad, säger Elin Karlsson.

Arbetspass på 12 timmar i skyddsutrustning och i ny kontext

Till vardags arbetar hon som kirurg på Södertälje sjukhus, men under våren var hon epidemiplacerad på en intensivvårdsavdelning för coronapatienter i en grupp med kirurger, ortopeder och gynekologer. Deras uppgift var att stötta narkosläkarna.

– Vi lade våra scheman så att det alltid var ett visst antal läkare på plats. Det var ett pusslande eftersom flera av oss har barn i förskoleåldern, men det fungerade. Vår uppgift var att stötta narkosläkarna och vi högg i och gjorde vad vi kunde, som att hålla kontakt med patienternas anhöriga, se över andningskurvor och göra andra medicinska bedömningar, förklarar hon.

”Vi pratade om medicinska behov och prioriteringar, inte om styrkort hit och dit.”

I en krönika i tidningen Sjukhusläkaren skriver Elin Karlsson om arbetsglädje trots tuffa arbetspass på tolv timmar och ett arbete utanför den vanliga komfortzonen.

– Som jag har upplevt pandemin fanns det hela tiden en tydlig koppling till patientnyttan. Vi jobbade sida vid sida mot samma mål; att rädda så många liv som möjligt. Vi pratade om medicinska behov och prioriteringar, inte om styrkort hit och dit. Det var tufft ibland, men alla var inriktade på att hjälpa till, påpekar hon.Med Trygg vård och tryggvård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare.

Bättre vård när läkare tar ledarroller

Hon övertygad om att det blir en bättre sjukvård för alla om fler läkare, som under coronapandemin, kliver fram och tar på sig ledarrollen.

En annan positiv erfarenhet är att krisläget ledde till en väldigt tydlig kommunikation.

– Vi har flyttat om mottagningar och avdelningar, närkirurgi har blivit akutvård och arbetspass har hela tiden ändrats. Men det har inte funnits någon märkbar irritation, eftersom vi hela tiden fått relevant information om varför saker görs. Vi har även startat informella chattgrupper i olika frågor för att hålla oss uppdaterade, förklarar Elin Karlsson.

Södertälje sjukhus ställde förhållandevis tidigt om till stabsläge. Elin Karlsson ringde runt till sina patienter och kollade vilka som kunde vänta med operationen.

Risk för att patienter kan förlora sina platser

På Södertälje sjukhus utförs basal specialistsjukvård för akut och planerad vård. Riskerna med att komma till sjukhuset och eventuellt utsättas för coronasmitta fick vägas mot den fysiska och psykiska påfrestningen med att vänta på en operation.

I dag kan hon oroa sig över den dolda vårdskuld som har uppstått när många har avstått från att söka vård.

– Jag är rädd att de patienter som inte kan föra sin talan kan komma bort i systemet när vi tar tag i våra väntelistor. Det är jätteviktigt att följa upp och göra rätt prioriteringar. Det kommer nog dröja innan vi kan operera som vanligt eftersom våra anestesiläkare och vårdpersonal behöver få ledigt, säger Elin Karlsson.

Låt de medicinska bedömningarna styra sjukvården

Hon tar med sig många lärdomar från pandemin och hoppas att den bidrar till en positiv förändring av sjukvårdens organisation och ledning.

”Chefsläkare och verksamhetschefer tog ett väldigt stort ansvar och det var häftigt att se vilken skillnad de gjorde.”

– Vi måste fortsätta se till vad som är det bästa för patienten och låta medicinska bedömningar styra sjukvården. Under pandemin tog chefsläkare och verksamhetschefer hos oss ett väldigt stort ansvar och det var häftigt att se vilken skillnad de gjorde. Motivationen ökar hundrafalt om man förstår vilka beslut som ligger bakom verksamheten och direkt kan se nyttan med det man gör, menar Elin Karlsson.

För avtal 2020 ställer Läkarförbundet krav för att förbättra villkoren för läkare som tar ledaransvar.

På frågan om hon själv vill vara ledare i framtiden svarar Elin Karlsson att det kan hon absolut tänka sig en dag.

– Jag har en drivkraft att förändra sjukvården till det bättre. Under pandemin har jag också sett hur viktigt ledarskapet är. Jag är övertygad om att vården kan uträtta underverk om fler läkare tillåts leda och påverka arbetet! avslutar hon.

Carina Järvenhag

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet