Träffa Läkarförbundet i Almedalen 2018

Allt om vårt stora sjukvårdsmingel, våra seminarier och vår valplattform.

Petter Brelin, ordförande för norska allmänläkarna. Foto: Johan Knobe

Framgångsrik reform stärkte kontinuiteten och kortade köerna

Petter Brelin, ordförande för de norska allmänläkarna, är inbjuden av Läkarförbundet till den svenska riksdagen för att prata om det norska fastläkarsystemet.

– Det har varit en stor succé, både bland befolkningen och hos allmänläkarna själva. Kontinuiteten har stärkts och i princip alla har nu en fast läkare, säger han.

Läkarförbundet har bjudit in till ett seminarium om en svensk nationell primärvårdsreform i riksdagen, men så här trekvart innan programmet startar är ännu inga riksdagsmän på plats.

Petter Brelin, som är en av talarna, slår sig ner i en av de tomma bänkraderna, och berättar om bakgrunden till den norska reformen.

– När jag började som allmänläkare för cirka 25 år sedan var förtroendet för oss väldigt lågt. Vi skulle i princip bara skicka patienterna vidare till sjukhusen, där de duktiga specialisterna fanns, säger han.

”2001 när fastläkarreformen infördes saknades 800 allmänläkare i Norge. Men redan efter fyra år var bristen åtgärdad och alla patienter som ville hade listat sig på en egen läkare”

2001 när fastläkarreformen infördes saknades cirka 800 allmänläkare i Norge. Men redan efter fyra år, 2005, var bristen nästan åtgärdad och alla patienter som ville hade listat sig på en egen läkare.

Stabila och likvärdiga villkor över hela landet

En anledning till att reformen fick ett sådant genomslag, enligt Petter Brelin, var att man i Norge från början hade bestämt sig för att inte kommersialisera primärvården, utan att det är de enskilda kommunerna som äger avtalet med vårdcentralerna.

– En enskild läkare eller vårdcentral kan aldrig kan sälja kontraktet vidare för egen ekonomisk vinning. Om en vårdcentral slår igen går helt enkelt avtalet tillbaka till kommunen. Det gör att det aldrig finns något affärsintresse för privata vårdgivare, säger han.

Läs även: Dags för konkreta förslag för att lösa primärvårdens utmaningar

Däremot driver den överväldigande majoriteten, cirka 95 procent, av allmänläkarna sina vårdcentraler som en enskild verksamhet.

– Det var attraktivt för många allmänläkare att kunna etablera sin egen verksamhet och arbeta med sina egna patienter. Ytterligare en fördel är att ersättningarna är stabila och likvärdiga över hela landet, säger Petter Brelin.

Stärkt kontinuitet och kortare köer

Den stora vinsten med reformen menar han är den kontinuitet som skapas mellan läkarna och deras patienter.

– Vi allmänläkare byter väldigt sällan jobb. I genomsnitt har vi känt våra patienter i åtta år och vi träffar dem i genomsnitt tre gånger om året. Det borgar för långa relationer som i sin tur gör vården både bättre och mer effektiv. Patienterna känner tillit för mig och jag gör det lilla extra för dem.

”I genomsnitt har vi känt våra patienter i åtta år och vi träffar dem i genomsnitt tre gånger om året. Det borgar för långa relationer som gör vården både bättre och mer effektiv”

Primärvården i Norge fungerar även som en grindvakt gentemot sjukhusen. Det är ingen idé att åka till akuten, utan en remiss från sin allmänläkare. Petter Brelin menar att det är en stor fördel att det är primärvården som selekterar patienterna och inte sjukhusens akutmottagningar. Det gör att de som verkligen behöver vård snabbare får hjälp.

– Specialisterna på sjukhusen är väldigt glada över att vi fungerar som grindvakter. I dag är det endast cirka 15 procent av patienterna som vi remitterar vidare, resten tar vi hand om själva, säger han.

Efter fastläkarreformen har köerna minskat rejält till olika operationer. Foto: Getty images

En annan effekt är att köerna har minskat rejält till olika operationer. Däremot vill inte Petter Brelin hävda att köerna till akutmottagningarna helt har försvunnit, men det hänger också samman med att de norska sjukhusen är små, eller till och med underdimensionerade som vissa kritiker hävdar.

På frågan varför vi svenskar tycks mer benägna att besöka akuten skrattar Petter Brelin och tar ett exempel med ett eget besök på Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs även: ”Över hälften skulle kunna tas om hand av primärvården istället”

– Jag hade ett möte med en cancerspecialist inom öron, näsa, hals. Samtidigt kommer det in en tvååring med öroninflammation, vars pappa insisterade på att hans som skulle träffa den bästa läkaren. Det var lite absurt i mina ögon att den bästa cancerspecialisten fick ägna tid åt detta, säger Petter Brelin.

Tvärpolitisk enighet om hur primärvården bör organiseras

Den norska reformen har också lett till väldigt nöjda patienter. I den senaste utvärderingen av alla offentliga verksamheter kommer fastläkarna som nummer två, slagna endast av biblioteken. Det gör också att det finns en tvärpolitisk enighet om att det är så här som primärvården ska organiseras.

”Den norska reformen har lett till väldigt nöjda patienter. I den senaste utvärderingen av alla offentliga verksamheter kommer fastläkarna som nummer två, slagna endast av biblioteken”

Men paradoxalt nog är det just fördelarna med systemet som på sistone har gjort att vissa orosmoln har hopats så här drygt 15 år efter att reformen genomfördes.

– Man kan säga att hela systemet sviktar under sin egen succé. Eftersom både kvalitén och tillgängligheten har ökat inom primärvården får allmänläkarna bara fler och fler arbetsuppgifter och ett större ansvar, utan att lönerna har ökat lika mycket, säger Petter Brelin.

Systemet sviktar under sin egen succé – viktigt att vårda framgångsrika reformer

En norsk allmänläkare jobbar i genomsnitt så mycket som 56 timmar i veckan. Orsaken är dels att antalet medicinska uppföljningar är många fler, dels att administrationen har ökat lavinartat.

– Lite tillspetsat kan man säga att vi har blivit så duktiga att sjukhusläkarna lägger över mer och mer av arbetet på oss. Därför håller den norska föreningen för allmänläkare på att ta fram ett nytt kontrakt, i samarbete med norska SKL, som tydligare ska reglera samarbetet mellan primärvården och sjukhusen.

Så här fungerar det norska fastlegesystemet:

• Nästan 100 procent av norrmännen är listade på en allmänläkare, före reformen var siffran 67 procent. I Sverige är siffran 42 procent.

• En genomsnittlig fastläkare har 1 100–1 200 patienter på sin lista

• Ersättningen till fastläkarna kommer från tre håll; kommunen betalar utifrån patienter på listan, patienter betalar för sitt besök och staten betalar för extra åtgärder, till exempel mindre operationer

• Fastläkarreformen har ökat tillgängligheten och kortat köerna till sjukvården

• Nästan 70 procent av de norska allmänläkarna är nöjda med sitt lands sjukvårdssystem

Som en följd av den tunga arbetsbelastningen har det nu blivit svårare att attrahera yngre läkare till vårdcentralerna, även om problemet inte går att jämföra med situationen i Sverige.

– Vi ser att jobbet inte är lika attraktivt i dag, vilket vi försöker ändra på, säger Petter Brelin. Vi märker också ett nytt fenomen med att en del yngre läkare är rädda för ansvaret och kanske därför hellre söker sig till sjukhusen. Det kan finnas en rädsla för att göra fel och rättsliga åtgärder, men det vet jag inte säkert.

Det behövs ett samlat grepp

Petter Brelin själv vill dock inte släppa kontakten med patienterna, utan han jobbar fortfarande en dag i veckan på sin läkarmottagning i Halden, nära den svenska gränsen.

– I dag är jag kanske mer politiker än läkare, men det är fortfarande en sann glädje för mig att gå in till mottagningen och träffa mina patienter. Det är också en fördel att vara uppdaterad om vad som händer inom vården när jag träffar byråkrater och beslutsfattare. Då kan jag faktiskt komma med erfarenheter från verkligheten.

När jag slutligen frågar om han tycker att ett system liknande det norska borde införas här i Sverige får jag ett diplomatiskt svar.

– Det svåra i Sverige är att få till ett nationellt system och i och med det ta makten från regionerna. Men jag tror att patienterna skulle uppfatta det som en fördel om det fanns ett likvärdigt system över hela landet. Som det ser ut i dag fungerar det inte särskilt bra, och jag tror verkligen att det behövs ett samlat grepp, säger Petter Brelin.

Text: Carina Järvenhag

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet