Ett system som knappast gynnar de svårt sjuka patienterna

Porträtt – Möjligen är det bra för relativt friska personer som hellre vill träffa en läkare på kvällstid. Men det gynnar knappast de svårt sjuka patienterna, säger hon.

Till vardags arbetar Joanna Strömberg Johnson på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, men den här veckan är hon i Solna.

Vi ses vid entrén till Nya Karolinska, kantad av stora skyltar som beskriver visionen för sjukhuset med ord som ”vård för framtiden” och ”vård i världsklass”.

En beskrivning som rimmar illa med de senaste veckornas rapportering om överskridna budgetar, tekniska fel och brist på vårdplatser.

– Förhoppningsvis blir det bra till slut, säger Johanna Strömberg Johnson med hänvisning till skyltarna.

Alla är hårt pressade av personalbrist

Alla de stora sjukhusen i Stockholm är hårt pressade av personalbrist och brist på vårdplatser.

Vad jag personligen ibland saknar från arbetsgivarhåll är en vilja att sätta sig ner och diskutera med oss i personalen. Vi vill ju bara utveckla vården och göra den bättre för patienterna.

Läs även: Läkarförbundet för första gången över 50 000 medlemmar

Den här veckan håller hon på med sitt forskningsprojekt om sarkoidos, som är en inflammatorisk sjukdom som främst sätter sig i lungorna.

Det var just möjligheten att kunna arbeta både med människor och med vetenskap som tidigt fick henne att fastna för läkaryrket. Uppväxten i Uppsala gjorde det också naturligt att plugga vidare.

– På det sättet fanns det inga hinder eller rädsla för att hoppa på en längre utbildning. Det lockar mig också att kunna bidra till samhällsutvecklingen. Vård är ju något som vi alla berörs av.

Viktigt med ett respektfullt bemötande

Joanna Strömberg Johnson är inne på fjärde året som ST-läkare med inriktning mot lungmedicin. En inriktning hon valt eftersom det är en sådan bred specialitet.

– Du arbetar med allt från tumörer och inflammationer till allergier.

Du måste också kunna möta svårt sjuka patienter som vi inte längre kan bota, utan som istället ska få en så bra palliativ vård som möjligt. Då är det oerhört viktigt med ett respektfullt bemötande.

Läs även: Valeria Linderell om arbetssituationen på akutmottagningen

För Joanna Strömberg Johnson går läkaryrket hand i hand med samhällsengagemanget.

Därför har hon valt att engagera sig fackligt och var fram till alldeles nyligen ordförande för Stockholmsavdelningen av SYLF, Sveriges Yngre Läkares förening.

– Om man vill åstadkomma en förändring måste man arbeta för det.

Vi har också fantastiskt roligt i föreningen och det har känts otroligt peppande att ha alla dessa drivna människor i ryggen. Jag är väldigt stolt över att vi uppfattas som en väldig positiv och lösningsinriktad förening.

Vi lär av äldre och mer erfarna kolleger

Bristen på AT-tjänster är något som länge har engagerat SYLF i Stockholm. Bristen på tjänster – och på handledare – ser man både som ett hot mot utbildningen och mot framtida forskning.

– Det som är väldigt speciellt med läkaryrket är att vi ständigt befinner oss i utbildning. En av grundstenarna är att vi lär av äldre och mer erfarna kolleger och att vi hela tiden utvecklas i vårt yrke.

Då är det hot mot både utbildning och forskning att vi har svårt att få det stöd som vi behöver, säger Joanna Strömberg Johnson.

Det hänger samman med en annan fråga som är i fokus för SYLF i Stockholm. Nämligen beslutet från arbetsgivaren att säga upp de lokala jour- och beredskapsavtalen i Stockholm.

Man vill kunna schemalägga läkarna mellan 7 och 21 på vardagar, i stället för att den tiden ska räknas som jour.

I dag arbetar Joanna Strömberg Johnson vanligen mellan 8–16-30 eller 13–21. När det är dags för nattjour arbetar hon oftast 12–15 timmar i sträck,

– Jag upplever det som att jouren är planerad efter verksamhetens behov. Det handlar om att värna patientsäkerheten och få ut så mycket tid som möjligt av varje läkare.

Det som gör mig orolig med det nya förslaget är att jag inte kan se hur det blir bättre vare sig för patienterna eller personalen?

Landstingets argument för det uppsagda avtalet

När SYLF nyligen ordnade ett möte med ansvariga politiker på landstinget för att få ett svar på den frågan var möteslokalen fylld nästan till bristningsgränsen.

Argumenten från landstingets handlade främst om att läkarkompetens i dag saknas efter klockan 17 på sjukhusen och att det nya avtalet ger en bättre tillgänglighet för patienterna.

Joanna Strömberg Johnson undrar dock hur specialistläkarna ska räcka till om den ordinarie arbetstiden sträcker sig fram till nio på kvällarna?

– Det skulle krävas väldigt många fler specialistläkare och som det ser ut i dag kommer många att gå i pension under den närmaste tioårsperioden.

Vill förändra och påverka vården

Samtidigt som det tar minst sju år efter läkarutbildningen att bli specialist. Många är över 40 år när de blir färdiga specialister.

Vi är ju inte  heller bara utbytbara pinnar eftersom det handlar om så många olika områden.

Om tio år hoppas Joanna Strömberg Johnson att hon själv är lungspecialist och dessutom har disputerad.

– Jag hoppas också satt vården är mer tillgänglig och flexibel för patienterna. Här tror jag att bättre IT-system och digitaliserade journaler kommer att underlätta.

Och vem vet, på det personliga planet har jag kanske en ledarskapsroll där jag verkligen kan förändra och påverka vården, säger hon.

Carina Järvenhag

Vill du dela med dig av din berättelse på TryggVård.se?

Kontakta oss på Läkarförbundet erik.kjellin@slf.se.