Vill göra skillnad för fler patienter
Porträtt Det är måndag och stekande varmt på asfalten utanför ambulansstationen i Karlstad. Sju av de nio ambulanserna är ute på uppdrag och stationschef Morgan Olsson berättar att man gör cirka 14 000 utryckningar om året.
Sedan drygt ett år tillbaka är Tina Crafoord medicinsk ansvarig för ambulanssjukvården i region Värmland. Dessutom arbetar hon för hälso- och sjukvårdsledningen med att utveckla kontaktvägarna in till sjukvården i regionen, det vill säga 1177 i egen regi och SOS Alarm.
Läs mer: Brinner för fler läkare som chefer
– Min ambition är att det ska finnas en enkel kontaktväg in för alla patienter och sedan gör vården bedömningen vad som behöver göras. Vi har redan kommit en bit på väg med egna sjuksköterskor på SOS Alarm, säger hon.
Destruktivt att bara prata om bristerna
När vi har slagit oss ner i ett mötesrum på ambulansstationen berättar Tina Crafoord att hon trots sin chefskarriär aldrig har haft en uttalad ambition att bli chef.
– Det räckte inte för mig att sitta i fikarummet och bara prata om bristerna. Det kan jag uppleva som ganska destruktivt, även om det föds ur en vilja att göra det bästa för patienterna.
Hennes chefskarriär började när hon som nybliven specialist och narkosläkare blev läkarchef på AnOpIVA (anestesi, operation och intensivvårdsavdelningen). Sedan blev hon i rask takt biträdande verksamhetschef, tf verksamhetschef och sedan verksamhetschef med ansvar för 450 personer och hela anestesi-, operations- och intensivvårdsverksamheten inom Region Värmland.
– Jag var på väg in till öronoperation när hälso- och sjukvårdschefen ringde och sade att jag skulle bli verksamhetschef. Samma dag skulle jag ta mig landstingshuset för att genomföra en förhandling med alla fackförbund. Det var en stor omställning, men jag kände där och då att jag ville och kunde göra det bästa av situationen.
Läs mer: Läkare behövs som chefer
Det här var 2009 och som verksamhetschef slutade hon också till slut att arbeta kliniskt eftersom tiden inte räckte till.
– I mitt fall skulle det ha blivit en tjänst på 15 procent och jag skulle själv aldrig anställa en läkare på 15 procent, då måste samma regler gälla för mig själv. Man kan inte samtidigt vara världens bästa narkosläkare och en trygg och närvarande chef. Däremot är det självklart att vara mycket ute i verksamheten så att du vet vad som händer.
Tina Crafoord säger att man alltid är chef till 100 procent, även om man fortsätter att arbeta kliniskt.
– Det fungerar inte att låta sin frustration över vissa politiska beslut pysa ut tillsammans med kollegerna. Du kan alltid argumentera för din sak i ledningsgruppen, men du måste ställa dig bakom det beslut som har fattats. Det är där vi brister som kollektiv ibland och vill du ha fler läkare som chefer fungerar det inte.
Brinner för att fler läkare ska bli chefer
Som nytillträdd ordförande för Chefsföreningen brinner Tina Crafoord för att fler läkare ska våga ta steget att bli chefer – och för att ge dem de verktyg som behövs för att klara jobbet.
– Jag är övertygad om att vi får en bättre vård om fler läkare tar ledningsuppdrag.
Om man förstår de medicinska konsekvenserna fattar man de bästa besluten och vården kommer att stå inför svåra prioriteringar framöver. Studier visar att läkare i ledningsgruppen både bidrar till en bättre vård för patienterna och till en bättre ekonomi.
Läs mer: Physicians’ role in the management and leadership of health care
Vilka verktyg behöver då en nybliven chef? Chefsföreningen har bland annat genomfört en ny kurs för verksamhetschefer som fallit mycket väl ut. Nu planerar Chefsföreningen tillsammans med flera andra yrkesföreningar en kurs för dem som är nyfikna på chefsjobbet och en för alla som har någon form av medicinskt ledningsuppdrag.
Våra verksamhetschefer ska kunna fungera som mentorer för nyblivna chefer. Det är oerhört viktigt att kunna få stöd av en erfaren chef som kan sätta ord på det man själv upplever. Det hade jag själv behövt som nybliven chef. Det behövs också systemkunskap för att förstå hur den svenska sjukvården egentligen fungerar.
I läkarrollen ligger också att kunna och veta bäst. Jag frågar om det kan vara ett hinder för att få fler läkare att bli chefer? Som chef förväntas du ha kunskaper inom helt nya områden som ekonomi och administration.
– Vi läkare är vana vid att vara bäst i klassen och vana vid att leda, då kan det vara svårt att visa sig okunnig. Som chef måste du våga erkänna att du inte kan allt, men du måste också omge dig med rätt stöd. Jag har haft förmånen att ha en fantastisk controller och HR-strateg här i Karlstad, men jag har också kämpat för att få behålla dem, säger Tina Crafoord.
Alltid styrt utifrån vårdkvalitet och patienternas bästa
Läkare som blir chefer vittnar också om svårigheten att arbeta i en politiskt styrd organisation och samtidigt åstadkomma en rimlig arbetssituation och arbetsmiljö för sina medarbetare.
– Jag har alltid styrt utifrån vårdkvalitet och patienternas bästa. Som chef måste du våga sålla och välja vilka frågor du vill driva. Annars sitter du bara och fyller i en massa formulär och svarar på frågor.
Det är när du upplever att det inte finns någon balans mellan krav och kontroll som man riskerar att bli utbränd.
Hur har hon själv klarat balansen mellan familjeliv och chefsjobb? När hon började som chef hade hon tre små barn och en man som också är läkare och ögonkirurg.
– Jag fick frågan hur jag skulle få ihop det med familjelivet när jag sökte mitt första chefsjobb. Jag svarade att det hade hon inte med att göra, det var ett familjebeslut. Men visst har jag jobbat mycket och ibland alldeles för mycket. Man måste lära sig att hitta den balansen och det gjorde inte jag från början.
På frågan vad hon gör för att koppla av är svaret att hon dansar balett.
– Jag är jättedålig på mindfulness, men med en sträng balettlärare skolad i Ryssland måste du helt enkelt vara här och nu! Kanske har det varit en räddning, säger Tina med ett skratt.
Hon klev av rollen som verksamhetschef för drygt två år sedan eftersom hon och sjukvårdsledningen inte hade samma syn på framtiden för operationsverksamheten.
– Jag skulle genomföra ett beslut som jag ansåg vara orimligt, Jag kunde inte ställa mig framför min personal och stå för det beslutet, då valde jag att kliva av. Det var ett lika självklart som smärtsamt beslut! Du måste också våga sluta och inte sitta kvar för länge. Vården mår bra av att hela tiden utvecklas av nya människor med nya idéer.
På frågan om varför hon valde att bli läkare från början svarar Tina Crafoord att hon på vissa sätt har en typisk bakgrund som högpresterande elev med höga betyg i skolan, och med en pappa som var distriktsläkare och en mamma som var sjuksköterska.
– Jag är verkligen född in i sjukvården och ville bli läkare redan när jag var liten. Vi pratade alltid om blod och sjukdomar hemma vid matbordet. Mina kompisar bleknade när de kom på besök!
Carina Järvenhag