fbpx
Heidi Stensmyren ordförande Sveriges läkarförbund

Vården är överst på agendan

Läget inom hälso- och sjukvården har länge varit pressat. Den senaste tidens vittnesmål, manifestationer och debatt visar tydligt att tålamodet har tagit slut. Nu behövs konkreta handlingar längre upp i systemet.

Det ansträngda läget i vården är stort och frustrationen bland anställda och invånare är omfattande. Att den medicinska handläggningen som läkare ger är i världsklass är rätt, men köerna till vård och den bristande kontinuiteten är inte acceptabel.

Den ansträngda arbetssituationen är inte hållbar. Den senaste tidens vittnesmål visar tydligt på det. Vården har under lång tid ansett vara den viktigaste politiska frågan:

Källa: Novus

Endast sex av tio svenskar har förtroende för sjukvården enligt SKR:s hälso- och sjukvårdsbarometer. Samtidigt sjunker förtroendet för sjukhusen och vårdcentralerna och inte ens hälften av befolkningen tycker att väntetiderna på sjukhusen är rimliga.

Läs mer: SKR:s hälso- och sjukvårdsbarometer

Förtroendet avgörande

Det finns en bred konsensus om att vården ska vara gemensamt finansierad, omfatta hela befolkningen och ges efter behov. Siffrorna ovan är därför oroväckande. Förtroendet för hälso- och sjukvården är helt avgörande för att legitimera en skattefinansierad vård.

Sjunker förtroendet minskar även viljan att betala för den gemensamma välfärden. Det politiska svaret på problemen måste därför vara hur den offentligfinansierade välfärden ska bli hållbar och erbjuda tillräckligt värde såväl i tillgänglighet och kontinuitet som i medicinska resultat.

”Förtroendet för hälso- och sjukvården är helt avgörande för att legitimera en skattefinansierad vård”

För svensk vård presterar toppresultat när det gäller medicinsk kvalitet, det är inte där problemet ligger. Utmaningarna gäller främst tillgänglighet, kontinuitet och en jämlik vård. Det saknas inte heller vetskap om personalens pressade situation och hur arbetsförhållanden påverkar patientsäkerheten. I det läget är det helt orimligt att hundratals läkare varslas och att anställningsstopp införs på flera sjukhus runtom i landet. Det är ett uttryck för strukturella problem.

Lösningar finns – om det finns en politisk vilja

Vittnesmål och berättelser om hur läkare, på grund av den pressade situationen, tvingas ta beslut mot sina etiska värderingar och medicinska bedömningar har vällt in. Tusentals har manifesterat i flera städer och vi har sett en omfattande rapportering i press, radio och TV.

Problemen och det pressade läget i sjukvården är inte nytt och läkare har länge påtalat bristen på öppna vårdplatser. Beskedet om varsel blev ett uttryck för brist på uppskattning för många som har ställt upp i lång tid. Vad vi ser nu är en demokratisk samhällsröst som markerar att ”Vi har fått nog!”.

”Vad vi ser nu är en demokratisk samhällsröst som markerar att ’Vi har fått nog!’.”

Problemen har Läkarförbundet länge påtalat, bland annat genom debattartiklar, seminarier och på Trygg vård. Läkarförbundet har också lösningar, det som saknas är en tydlig politisk vilja.

Läs mer: Underläkare till storms mot sjukt system

Dagligen vittnar Läkarförbundets medlemmar om ett allt högre arbetstempo, dålig bemanning och rädsla för sämre patientsäkerhet. Det visar tydligt på sambandet mellan arbetsvillkor och vårdkvalitet. Att läkares pressade arbetsvillkor innebär patientsäkerhetsrisker borde nu vara ställt bortom allt tvivel.

En risk för hela samhället

Var tredje ung läkare tror att de inom fem år har lämnat vården för arbete inom annan sektor. Det är en långsiktig risk för hela samhället och mycket oroväckande. Osäkra anställningsvillkor, låga ingångslöner, ett orimligt stort ansvar och bristande stöd, på grund av en alltför slimmad organisation, uppges som skäl.

Det tar lång tid att bli färdig specialistläkare. Unga läkare lär av äldre mer erfarna kolleger och läkaryrket är ett yrke där kontinuerlig utveckling är nödvändigt. Varsel och unga förmågor som på grund av dåliga villkor söker sig vidare till andra sektorer kommer för lång tid framöver att ha en negativ inverkan på svensk vård.

”Att läkares pressade arbetsvillkor innebär patientsäkerhetsrisker borde nu vara ställt bortom allt tvivel.”

För att Sverige ska kunna upprätthålla och erbjuda en välfärd som befolkningen har tilltro till behöver ledningarna göra tvärtom. Det gäller att värdesätta våra unga kolleger och ta vara på deras kompetens.

Våra medlemmar är inte bara funktioner på en tavla, utan unika individer. Arbetsvillkoren måste vara flexibla och anpassas efter var i livet en befinner sig. Det är avgörande att läkares medicinska ansvar kopplas ihop med goda arbetsvillkor och rätt ersättning. Läkares villkor är en samhällsfråga.

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet