Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund Foto: Johan Knobe

Politiken måste ge konkreta svar på vårdens verkliga problem

Inför valet 2018 är vårddebatten hetare än någonsin. Samstämmiga opinionsundersökningar visar att sjukvården är den politiska sakfråga som väljarna rankar som viktigast. Ett tydligt tecken på att allt inte står rätt till och en signal politiker måste ta på allvar.

Vården har nu under lång tid varit den fråga som engagerat flest människor i Sverige. Och det är naturligt; tilltron till välfärdssystemen, till att de fungerar och ger det stöd och den trygghet vi behöver är viktigt för ett stabilt samhälle. Det är en vital del av det informella kontraktet mellan medborgare och den styrande makten. Det legitimerar skatteuttag och utjämningspolitik.

Med våra röster ger vi politiken makten att styra över välfärdssystemen. Tyvärr har bilden av ett välfärdssystem som finns där för medborgarna blivit mer och mer ifrågasatt.

Enligt SVT/Novus har tre av fyra stort förtroende för sjukvården. Det låter kanske inte så allvarligt, men det innebär att var fjärde svensk saknar förtroende för sjukvården. I en annan undersökning, av Demoskop i Dagens Samhälle, har kurvan stadigt pekat nedåt senare år och visar nu att endast 42 procent har förtroende för sjukvården. Det är den lägsta siffran sedan mätserien inleddes och en signal som politiker måste ta på allvar.

Att vården rankas som den viktigaste politiska sakfrågan är en följd av att allt inte står rätt till. Trots att vi har medicinska resultat i världsklass brottas vi med stora problem vad gäller arbetsmiljö, tillgänglighet och kontinuitet.

Läs även: Jag vill inte förlora en enda kollega till på grund av dålig arbetsmiljö

Patienter kan få träffa tio, tolv eller fler läkare och varje gång upprepa sin sjukdomshistoria och själv efterlysa remisser. Köerna till operationer är inte bara långa utan skiljer sig avsevärd beroende på var i landet en bor, och vårdplatsbristen har närmast blivit ett normaltillstånd.

Se filmen: Vårdplatsbristen resulterar i vårdskador och dödsfall varje år

Medan befolkningen förtvivlat försöker få tid hos sin läkare utlovas vårdkontrakt och vårdkontakt. Medan patienten ligger i timmar på en hård brits på akutmottagningen då det saknas vårdplatser utlovas satsningar på personcentrering. Det utlovas en professionsmiljard, men fortfarande finns ingen tid på vårdcentralen.

Ja, ni fattar – det saknas svar på uppenbara problem. Det är lite som med de digitala landvinningarna – ”lots of solutions seeking for problems, but no solutions for the real problems”. Under valrörelsen 2018 måste politiker kunna visa konkret hur vårdens problem kan lösas.

Den medicinska professionen har en självklar del i att vara med och påverka utformningen av den svenska hälso- och sjukvården. På tryggvard.se får vi träffa läkare verksamma i Sverige. Vi får en inblick i deras kliniska vardag, vad som driver dem, var de finner arbetsglädjen och hur förutsättningarna för att kunna göra ett bra jobb ser ut. Framför allt får vi se att Sveriges läkare tar ansvar. För patienten, för verksamheten och för hälso- och sjukvårdens utveckling.

I de berättelser vi får ta del av på tryggvard.se framkommer det tydligt att det behövs förändring. Förändring för att möta hälso- och sjukvårdens stora utmaningar och kunna erbjuda en mer jämlik vård med hög kvalitet, god tillgänglighet och hög effektivitet.

Under valrörelsen 2018 vill vi inte se undanflykter eller fingerpekande, utan konstruktiva förslag som fokuserar på sjukvårdens verkliga utmaningar.

Även om landsting och regioner har huvudansvaret för den svenska vården så finns det flera nödvändiga åtgärder som måste genomföras på nationell nivå. En av dessa är en nationell primärvårdsreform och nationella principer för ersättningssystemen så att Sverige får en fullt utbyggd primärvård och att befolkningen vet vad den erbjuder. Ytterligare en är en skärpning av lagstiftningen så att medborgarna säkras en fast läkare.

Människors oro måste tas på allvar och kontinuitet i vården måste säkras. Patienter ska känna sig trygga i mötet med vården och unga ska vilja söka sig till vårdyrken. Därför behöver vi en nationell primärvårdsreform och att vi går från ord till handling i vårdplatsfrågan. Med hjälp av politik går det att åstadkomma förändring till det bättre.

Genomför en nationell reform för en god, nära och trygg vård

En god, nära och trygg vård kräver kontinuitet, men idag slussas patienter ofta mellan olika vårdnivåer och specialiteter utan att någon tar ett samlat ansvar för vården. Kontinuitet är nyckeln till en fullt fungerande primärvård. För att säkra en utbyggd primärvård till hela befolkningen krävs en nationell reform. En sådan bör innehålla:

  • Listning på läkare – inte vårdcentral
    Patienter listas idag på vårdcentraler, men hus har inget minne och känner inget ansvar. Patienter träffar olika läkare och får upprepa sin sjukdomshistoria om och om igen. Det skapar otrygghet och ineffektivitet. Alla ska veta vem som är ens läkare. Den läkare som patienten listar sig på ska fungera som fast läkarkontakt.
  • Fast läkarkontakt
    Det måste vara tydligt för patienten vem som är patientansvarig läkare och därför ska varje patient också ha rätt till en namngiven läkare som har ansvaret för en. Att patienten får möjlighet att träffa samma läkare skapar bättre kontinuitet, men ger även ökad trygghet för patienten och alla i teamet, förbättrar patientsäkerheten och ger ett effektivare resursutnyttjande.
  • Listningstak
    Tillgången till den egna läkaren behöver säkras. Det antal som kan dela på en läkare behöver anpassas efter behov. Ett alltför högt patienttryck på varje enskild läkare går ut över läkarens hälsa, tillgängligheten till, och kvaliteten i vården. Därför behövs riktvärden för hur många, både nedre och övre tak, som kan listas på varje läkare. Detta kan sedan anpassas lokalt efter behov.

Gå från ord till handling i vårdplatsfrågan

Bristen på slutenvårdsplatser sätter ofta sin prägel på patientens vård redan vid ankomsten till akutmottagningen. När vårdavdelningarna inte kan ta emot nya patienter i den utsträckning som krävs blir dessa kvar på akuten som därmed överbelastas. Personalen tvingas lägga tid på att leta vårdplatser istället för att handlägga inkommande patienter.

På vårdavdelningen präglas omhändertagandet av bristande kapacitet. Att bli liggande i korridoren och skötas av överbelastad personal är idag en realitet för många sjuka. I många fall placeras patienten på en avdelning med helt annan kompetens än vad det medicinska tillståndet kräver. För att komma tillrätta med vårdplatsbristen behövs insatser på flera plan. Tre nödvändiga åtgärder är:

  • En personalpolitik som möjliggör en trygg vård och ett hållbart arbetsliv
    För att lösa vårdplatsbristen krävs en personalpolitik som renodlar arbetsuppgifter, prioriterar arbetsmiljön, premierar erfarenhet samt garanterar kompetensutveckling. Endast så kan vi bryta den onda cirkeln vi befinner oss i, där vårdplatsbristen styr både arbetssätt och arbetsgivarens förmåga att bemanna verksamheten.
  • Vårdplatsdimensionering utifrån befolkningens behov
    Antal och fördelning mellan olika vårdplatser ska utgå från en analys av befolkningens faktiska behov. Det är en nödvändig förutsättning för att undvika problem med överbeläggningar, utlokaliseringar och växande vårdköer.
  • En nationell primärvårdsreform
    För att kunna tillgodose en större del av befolkningens vårdbehov utanför sjukhusen behövs en förstärkt primärvård med patientansvariga läkare som tillsammans med teamet har tillräcklig kapacitet och kompetens för medicinskt omhändertagande utanför sjukhusen. Primärvårdens kapacitet måste öka för att långsiktigt möjliggöra primärvårdens uppdrag som den självklara basen i svensk hälso- och sjukvård.

#vitaransvar

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Senaste nytt från TryggVård.se

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet