Regionerna är inte längre den självklara karriärvägen

Porträtt Björn Hansell hade tänkt sig en framtid som specialist inom internmedicin på Region Värmland. Nu driver han en specialiserad diabetesklinik i San Francisco.

Han tar emot mitt samtal från taket till sitt hus i San Francisco. Klockan är tio på söndagsmorgonen i Kalifornien och han sitter och analyserar medicinska resultat för en grupp av sina patienter.

I öster ser han skyskraporna i ”downtown” och i väster syns kullarna där dimman från Stilla havet rullar in framåt kvällen.

– Det är en väldigt annorlunda miljö jämfört med Värmland. Jag älskar naturen där och trivdes otroligt bra med mina kolleger på sjukhuset i Arvika, men efter två år som AT och fyra år som ST-läkare behövde jag något nytt, säger han.

Nu är det cirka ett år sedan han startade Steady Health, där patienterna betalar en månadsavgift för att få tillgång till såväl traditionella läkarbesök som rådgivning genom chatt och video i en app. Appen samlar också automatiskt in information om patienternas blodsockervärden, insulindoser och fysisk aktivitet.

Det började med ett sms från Henrik Berggren, en gammal kompis som redan har startat flera bolag.

– Henrik är ingenjör med fokus på digitala tjänster. Jag hade tidigare tjatat på honom att vi skulle göra något ihop inom sjukvården. Han har också diabetes och nu berättade han för mig hur hans liv hade förändrats när han fick en ny blodsockermätare. Den är stor som en knapp, sitter på huden och mäter blodsockret var femte minut.

Läkares och ingenjörers färdigheter kompletterar varandra

Henrik bodde redan i San Francisco och det blev flera långa videosamtal mellan Kalifornien och Värmland. Så småningom föddes idén på ett pilotprojekt, där de skulle samla in och analysera blodsockerdata. Och projektet gav mersmak.

– Vi insåg att om vi skulle göra verklig nytta måste vi involvera läkare, sjuksköterskor och dietister, som är tränade att analysera data och som kan kommunicera kontinuerligt med patienten. Så vi bestämde oss för att starta en egen klinik, säger han.

Björn Hansell berättar att läkares och ingenjörers kunskaper och färdigheter kompletterar varandra på ett bra sätt. Henrik leder det tekniska och han själv det kliniska teamet, men en viktig del i det strategiska arbetet är att skapa samhörighet på kontoret.

Till exempel deltar programmerare i kliniska konsultationer och gör intervjuer med patienter, medan sjukvårdspersonalen tar fram nya idéer och testar nya funktioner i mjukvaran.

– Jag är tacksam för allt jag har lärt mig om kommunikation och ledarskap under min läkarutbildning, det har jag stor nytta av. Generellt har svenska läkare en otroligt bra utbildning och en bred erfarenhet av sjukvården som borde tas tillvara bättre.

Karriären gick på räls, men något skavde

Björn Hansell har själv en ovanlig bakgrund för att vara läkare. Han har gått musikhögskola och jobbat som ljudtekniker, producent och turnéledare med flera svenska band.

– Jag hade två stora intressen under skoltiden; musik och naturvetenskap. Efter gymnasiet vill jag ge musiken en chans och det var både kreativt och spännande. Jag fick turnera över stora delar av både Europa och USA. Men efter några år kände jag att det inte var något som jag ville ägna resten av livet åt, säger han.

I stället blev det läkarutbildningen vid Karolinska institutet. Efteråt fick han snabbt både AT-tjänst och sedan ST-tjänst på sjukhuset i Arvika. Karriären verkade gå som på räls, men det var något som skavde.

Läs mer: Läkares arbetsmarknad förändras – det måste även regionerna göra

– Redan under studietiden märkte jag att det fanns ett glapp mellan verkligheten och det vi fick lära oss om att ”sätta patientens behov i centrum”.

Jag behövde ganska ofta kompromissa med vad som kändes rätt, särskilt när det gällde patienter som var äldre och sköra, säger Björn Hansell.

Läs mer: ”Lojala läkare garant för en trygg vård”

Han tillägger att han upplevde att verksamheten planerades med ett kortsiktigt perspektiv, utan hänsyn till patientens upplevelse eller till konsekvenserna för andra delar av samhället. Han ger ett konkret exempel.

– Det tar fem minuter extra att förklara vad som har hänt och hur behandlingen är tänkt att fungera när en patient ska skrivas ut från sjukhuset. Dessa extra minuter skulle både spara mycket frustration för patienten, men också för vårdcentralen och i hemtjänsten. Men det pressade schemat tillät inte att man tog sig den tiden.

Valde läkaryrket för att göra skillnad

Björn Hansell säger att det kanske låter naivt men att han valde läkaryrket för att göra skillnad och för att han är intresserad av sjukvårdens strukturer. Under studietiden anmälde han sig till en kvällskurs i management på Karolinska institutet.

Väl ute i arbetslivet deltog han i Experio Lab, en organisation som arbetar med patienter och personal för att utveckla sjukvården.

– Det ledde till insikter om vad jag behöver för att trivas på jobbet. Jag gillar att fungera som coach och att stödja patienter att hantera sin sjukdom så bra som möjligt. Och eftersom jag bryr mig om hur det går för mina patienter får jag också mycket energi av att jobba med utvecklingsprojekt, säger Björn Hansell.

Han är fortfarande tjänstledig från sjukhuset i Arvika och lämnar osagt om och när han kommer tillbaka. Målet med verksamheten är att nå så många patienter som möjligt som inte har tillgång till bra diabetesvård i USA, men även i andra delar av världen.

Han önskar dock att regionerna hemma i Sverige skulle våga mer när det gäller att testa nya vårdmodeller, nya arbetssätt och digitala verktyg,

– Digitaliseringen påverkar hela samhället och jag tror att regionerna måste satsa mycket mer på innovation för att kunna hävda sig. Många läkare här i USA säger sig vara avundsjuka på vårt offentligt finansierade sjukvårdssystem, men jag tror vi kommer att få se fler privata vårdbolag och försäkringslösningar framöver.

Han tror inte bara att patienterna kommer att söka nya lösningar, utan att det också blir svårare för regionerna att behålla personal.

Läs mer: Regionerna måste stärka sitt förtroende som arbetsgivare

– Läkare behöver få vara med och påverka. Vi har det yttersta ansvaret gentemot våra patienter. Vårdens kvalitet och utveckling är en väldigt viktig del av vår arbetsmiljö. Flera av mina vänner från Karolinska och Läkarförbundet jobbar i dag i startups. Det tyder på att regionerna inte längre ses som den självklara karriärvägen.

Carina Järvenhag