Brist på vårdplatser drabbar de allra sköraste

Porträtt Steve Lu har arbetat i olika roller på Ystads lasarett sedan 2014. Han började som underläkare, gjorde sedan sin AT-tjänstgöring och är nu specialistläkare inom akutsjukvård och ledamot av Östra Skånes läkarförening, berättar han när vi ses på Zoom.

Under hela den tiden har Ystads lasarett, främst medicinavdelningarna, brottats med överbeläggning och underbemanning – och fått lita till hyrpersonal. Det har i sin tur lett till en nedmontering av sjukhusets resurser, bland annat med en stadig minskning av antalet vårdplatser.

I en intervju i Läkartidningen i mars i år beskrev du det som att sjukhuset håller på att ”implodera”. Det är starka ord.

– För mig är det viktigt att vara saklig och inte känslomässig i min kritik, men i Läkartidningen tyckte jag det var befogat att vara rak. Faktum är att varje sommar tvingas vi dra ner på vårdplatser för att den ordinarie personalen ska kunna ha sin lagstadgade semester. Samtidigt har de internmedicinska vårdplatserna minskat med cirka 30 procent sedan 2017, säger han.

Lasarettet i Ystad har endast 1 vårdplats per 1 000 invånare. Siffror från Sveriges Kommuner och Regioner visar att det endast är hälften mot riksgenomsnittet. Konsekvensen har blivit att beläggningsgraden på akutmottagningen har ökat dygnets alla timmar.

–Det finns fortfarande toppar och dalar, ibland fungerar det hyggligt. Men vissa dagar kommer det larm varje timme, då hinner vi knappt avsluta en patient förrän det är dags för nästa. Det går ut över patienter som väntar på rummen och i väntrummen, och framför allt över dom som inte har någon anhörig med sig som kan prata för sig, säger Steve Lu.

Patienterna blir kvar på akuten längre än tänkt

Medicinkliniken har det största patientflödet och omkring hälften av sjukhusets totalt 100 vårdplatser. Det räcker långtifrån till och när vårdplatser saknas blir patienterna kvar på akuten mycket längre än det är tänkt, vilket får negativa konsekvenser både för patienterna och för arbetsmiljön.

– Vi ser många patienter som far illa och till och med får vårdskador på akuten. Till exempel att de faller när de försöker ta sig till toaletten och i värsta fall får en hjärnblödning. Oavsett hur pressat det är försöker vi i alla fall upprätthålla den medicinska standarden, men det finns stora brister i omvårdnaden, säger Steve Lu.

Han tillägger att vårdplatsbristen bidrar till en etisk stress över att inte kunna göra ett tillräckligt bra jobb. Övernattande patienter blir kvar på akuten medan medicinläkare måste jaga runt på hela sjukhuset för att vårda ”sina” patienter, som kan ligga på kirurg- eller ortopedavdelningen, eller kanske har utlokaliserats till Simrishamns sjukhus och Skånes universitetssjukhus.

Kontinuiteten blir lidande samtidigt som studier visar att överbeläggning och utlokaliserade patienter både orsakar vårdskador och längre vårdtider på sjukhus.

– Med begränsade resurser måste vi läkare prioritera de allra sjukaste. De som är mindre sjuka blir kvar på en brits i korridoren eller på en stol i väntrummet. Vi tar helt klart medicinska risker, till exempel genom att skicka hem patienter och boka in dem för återbesök istället för att behålla dem.

Risk för läkarflykt från sjukhus till privata aktörer

Steve Lu ser också en risk för en läkarflykt från sjukhusen. Fler privata aktörer öppnar möjligheter att byta arbetsgivare. Siffror visar att fler läkare lämnar – eller funderar på – att lämna yrket. Den senaste statistiken från Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, visar att en tredjedel av unga läkare överväger att byta yrke.

– Den ständiga stressen påverkar privatlivet och yrket är inte vår enda identitet. Särskilt bland oss yngre läkare är det en självklarhet att kunna kombinera familj och karriär. Jag har hamnat rätt i mitt yrkesval, men om jobbet går ut över min egen hälsa på grund av arbetsmiljöbrister och en orimlig arbetsbelastning är det inte värt det.

Behövs en större satsning på arbetsmiljö och kompetensutveckling från regionernas sida

Steve Lu efterlyser en större satsning på arbetsmiljö och kompetensutveckling från regionernas sida. Det är enda sättet att bryta den onda cirkeln med personal som slutar och istället börjar på bemanningsföretag.

– Den offentliga vården borde fundera över hur man motiverar och behåller sin personal. Så länge man inte kan hantera det kommer vi att ha stor sektor med bemanningsföretag som står redo. Och om det offentliga har råd att bekosta hyrpersonal skulle det kanske vara en mer långsiktig investering att satsa på den fasta personalen.

Steve Lu tillägger att vårdplatsbristen inte kan lösas av ett sjukhus, utan att hälso- och sjukvården är ett komplex system där allting hänger ihop från primärvård till äldreomsorg. Vårdplatsbristen beror heller inte på pandemin, men covid-19 har synliggjort problemet.

Läs om Läkarförbundets politik kring vårdplatsbristen

– Vi måste använda resurserna på ett bättre sätt i dag. Primärvården är underbemannad och vi har för få allmänläkare. Vi måste satsa på förebyggande och hälsobefrämjande insatser, då behöver inte lika många söka sjukhusvård. Vi måste också bryta de äldres isolering med fler boenden med omvårdnad och aktiviteter. Det behövs ett omtag från politiker och ansvariga.

Engagerar sig för att ha möjlighet att påverka

Det märks att Steve Lu brinner för sjukvården och för sitt yrke. Känslan av att vilja vara med och forma framtidens vård var det som fick honom att bli skyddsombud och engagera sig i Läkarförbundet.

– Jag har i grunden ett väldigt stimulerande jobb och älskar att jobba i team, som vi gör på akuten. Jag vill vara en del av lösningen vad gäller sjukvården och inte stå passiv vid sidan om. Jag vill bevaka att vi läkare har en hållbar arbetsmiljö på lång sikt och att vi säger ifrån när det behövs!

Intervju av Carina Järvenhag