”En chef måste våga vara obekväm”

Porträtt Sara Leis möte drar ut på tiden så hon messar och ber att få ringa mig en kvart senare. Hennes senaste månaderna har varit minst sagt hektiska.

I mars, när hon nästan hade slutfört sin specialisttjänstgöring, blev hon erbjuden rollen som sektionschef för internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Utbildningen gjorde henne redo för chefsjobbet

Arbetet innebar bland annat att vara chef för de specialistläkare som vårdade de svårast sjuka coronapatienterna inom akutverksamheten.

På frågan om hon aldrig tvekade att ta jobbet svarar hon att hon förstås funderade en stund, men att det är viktigt att ta ansvar i en kritisk situation.

– Jag såg att det fanns ett stort behov av ledarskap i ett skarpt läge. Och eftersom jag jobbat mycket med frågor om kliniskt ledarskap och innovation redan under läkarutbildningen kändes inte steget så stort. Men jag tog förstås uppdraget på stort allvar och gav allt. Jag tror också starkt på att läkare kan tillföra mycket vad gäller kvalitet och ledarskap i vården, säger Sara Lei.

Självklart runda systemet för att skydda kollegorna

På kort tid gjorde hennes ledarskap väldigt stor skillnad. Hon tillträdde som sektionschef den 16 mars och redan dagen efter fattade hon beslutet att be om hjälp med skyddsmateriel i en sluten Facebook-grupp för kineser bosatta i Sverige.

I Kina hade då pandemin börjat klinga av samtidigt som fabrikerna stod på toppen av sin kapacitet.

– På ett sätt var det ett enkelt beslut. Det ingick inte min begreppssfär att skicka in mina kolleger och vänner till patienter med covid-19 utan ordentligt skydd, säger hon.

Gensvaret på hennes nödrop blev överväldigande. Hon kontaktades av fabrikschefer, återförsäljare och vänner som ville hjälpa till. Inom två veckor hade 800 kilo skyddsmaterial flugits in från Kina och mer var på väg.

Då var det bara några timmar tills en viss del av den personliga skyddsutrustningen på sektionen skulle ta slut.

Med läkare som chefer fattas besluten på medicinska grunder

– Coronakrisen har lett till att många läkare, liksom jag själv, har stigit fram och tagit på sig ledartröjan. Det tror jag är en stor fördel, för då fattas beslut på medicinska grunder och med patientens bästa för ögonen. Som chef har du också möjlighet att förbättra vården på sikt och göra skillnad för många patienter. Man ska inte underskatta vad man kan göra som ledare. Jag hade aldrig vågat fatta beslutet att be om hjälp med skyddsutrustning och driva igenom det om jag inte hade varit chef, menar hon.

Sara Lei är inte ensam om att tycka att fler läkare ska ta på sig ledartröjan. Hela 90 procent av läkarna anser att kvaliteten på vården höjs med en läkare som chef, samtidigt som endast hälften av de yrkesverksamma läkarna kan själva tänka sig att bli chefer.

Läs mer om Läkarförbundets krav i avtalsrörelsen för att fler läkare ska bli chefer

Det fackliga engagemanget har varit en bra chefsutbildning

Hon berättar att för henne personligen har det fackliga arbetet inom SYLF och Läkarförbundet varit en väldigt bra förberedelse. Det har gett en grundförståelse för komplexiteten i sjukvårdsorganisationen och hur man kan påverka.

– Du bör ha ett genuint intresse för chefskap och verksamhetsfrågor för att utveckla sjukvården. Man måste också vara beredd att kunna vara obekväm när det krävs om man blir chef, både gentemot högre ledning och kolleger, påpekar Sara Lei.

Sveriges läkarförbund är ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Är du läkare? Bli medlem idag!

Gillar att kombinera chefskap och patientarbete

Sara Lei tycker det är viktigt att som chef behålla kontakten med den kliniska verkligheten. Hon upplever att det går utmärkt att kombinera chefsjobbet med att arbeta med patienter, åtminstone en del av tiden.

– Om du behåller kontakten med den dagliga verksamheten och lyssnar till golvet fattar du mer initierade beslut. Det är lättare att få med sig alla om du är ödmjuk och lyssnar in olika synpunkter. Som ledare och chef kan du delvis se på verksamheten med andra ögon och avgöra vad som både är bäst för patienterna och bäst för medarbetarna, säger hon.

Under pandemin har patienterna snabbt kommit till rätt ställe

Nu har läget på Karolinska universitetssjukhuset lugnat ner sig betydligt. Men Sara Lei har fortfarande i färskt minne hur det var i mitten av april, när pandemin rasade som mest och det var fullt av coronasjuka patienter på akutmottagningar, IVA, och på sjukhuset övriga avdelningar.

– Vi tog emot patienter i en rasande fart. Allt handlade om att göra en första medicinsk bedömning och slussa dem vidare till rätt ställe. Men i en extrem situation märks hur alla anstränger sig för att hjälpa till. I vanliga fall ägnar vi till exempel mycket tid åt att hitta vårdplatser, men nu behövdes bara ett samtal för att det skulle lösa sig, berättar Sara Lei.

Många unga läkare har fått ta ett stort ansvar

Många av de mest erfarna specialisterna blev tagna ur tjänst på grund av sjukdom eller riskfaktorer för covid-19. Då steg nyblivna specialister fram och axlade ansvaret för bak-jouren. De hade dock stöd av erfarna ”bak-jourer” som jobbade hemifrån med tillgång till journalsystemet.

– Många av våra helt nya specialister fick ta emot frågor från hela sjukhuset och de löste det fantastiskt bra, har vi fått höra. Jag vill också ge en särskild eloge till kolleger, som pediatriker, ortopeder, kirurger, gynekologer samt öron-näsa och halsläkare som har kämpat på covid-avdelningarna eller haft en uppsökande verksamhet för sköra patienter som har undvikit sjukhus, säger Sara Lei.

Läs mer: Arbetsglädje och gemenskap trots tuffa pass

Förbättrad samverkan mellan avdelningar

Sara konstaterar att läkare från olika specialiteter och även andra medicinska yrkesroller gjorde allt för att utbilda varandra i den nya situationen och snabbt utveckla vården tillsammans.

Det goda samarbetet mellan kolleger, sektioner och avdelningar är något hon hoppas kommer att finnas kvar efter coronapandemin. Det är också något hon vill fortsätta att jobba med som chef.

– I en sådan här extrem situation svetsas man samman och jobbar mot ett gemensamt mål. Allt handlar om att rädda så många patienter som möjligt och få allt att fungera. Trots att vi har arbetat under så extrema förhållanden har vi inte haft fler sjukskrivningar än förväntat. Man orkar, åtminstone på kort sikt, mycket mer när ens arbete gör skillnad och man märker att man kan vara med och påverka, menar Sara Lei.

Viktigt att alla som arbetat med pandemin får tid för återhämtning

Med detta sagt betonar hon vikten av att alla som ville fick tid för återhämtning under sommaren. På hennes arbetsplats fick alla läkare och omvårdnadspersonal fyra veckors semester. Själv tog Sara Lei tre veckor.

– Det räckte bra för mig. Jag har förmånen att arbeta med något som både är viktigt och som jag tycker är det roligaste som finns. Men det har varit intensivt att både vara chef och kliniskt verksam läkare under pandemin, med återkommande stora utmaningar som måste lösas med mycket arbete, säger hon.

Läkarstyrda verksamheter är nödvändigt för att få ned vårdskulden

Frågan är vad som kommer att hända i höst när den stora vårdskulden ska betas av? Omkring 30 000 operationer är inställda enbart i Region Stockholm. Sedan finns ett stort mörkertal med personer som har väntat med att söka vård under pandemin.

Sara Lei menar att sjukvården måste ta med sig det bästa av det man har lärt sig under pandemin, som samarbete, kommunikation och prestigelöshet.

– Ledarskapet kommer att vara viktigt. Det gäller att göra en inventering av vad som måste göras, prioritera och se till att det finns tillgängliga resurser som operationssalar och personal med rätt kompetens, säger Sara Lei och tillägger att hon är övertygad om att det går.

– Under pandemin kunde vi på några dagar lösa en del av sådant som hade diskuterats under flera år. En del saker var enklare än vanligt eftersom vi bara hanterade en enda diagnos under en övergående tid. Men vi lade grunden för ett tvärprofessionellt arbete som vi ska bygga vidare på! avslutar hon.

Carina Järvenhag

Om Sara Lei

Född: 1985 i Kina.

Gör: Specialist i internmedicin och sektionschef på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Bakgrund: Läkarlinjen på Karolinska institutet och undervisningsuppdrag där i gruppdynamik och ledarskap. AT-tjänst i Kiruna. Styrelseuppdrag och rådgivande funktion inom life science.

Familj: Två döttrar, åtta och tolv år.

Drivkraft: Vill göra vården bättre för både patienter, anhöriga och medarbetare. Brinner för förbättringsarbete och innovation.