Brinner för fler läkare som chefer

Porträtt Det knarrar under skorna när vi tar oss uppför den branta backen till Åre hälsocentral. En blek sol hänger över fjälltopparna och det är bitande kallt, minus elva grader. När vi har slagit oss ner i ett mötesrum på bottenvåningen berättar Sofia Leje att hon flyttade från Stockholm till Åre med sin dåvarande man för 20 år sedan. Sofie Leje är sedan ett år tillbaka verksamhetschef för Åre närvårdsområde. Hon sökte sig inte till chefskapet, utan säger att det kom till henne.

– Jag ville inte göra min AT på ett stort Stockholmssjukhus, där man bara blir en pusselbit till jourpassen. Jag ville vara på ett mindre ställe där jag kunde få göra många olika saker.  Trots den vidunderligt vackra naturen var den första tiden i glesbygd tuff. Det var ett pussel med pendlandet tio mil till Sjukhuset i Östersund och med två småbarn hemma.

Läs mer: Vill göra skillnad för fler patienter

– Jag hade inget körkort, utan gick två kilometer till busshållplatsen i alla väder. Men samtidigt kunde jag se hela fjället från min huvudkudde och jag minns att min äldsta dotter sa till mig, ”mamma jag vill aldrig flytta härifrån.”

Efter sin AT fick hon direkt en ST-tjänst inom Allmänmedicin på just Åre hälsocentral och blev sedan dubbelspecialist inom psykiatri och allmänmedicin. I fem år var hon överläkare inom psykiatrin på Östersund sjukhus. Innan hon blev chef jobbade hon både inom psykiatrin och på Åre hälsocentral.

Blev uppmuntrad att söka chefstjänst

När den tidigare chefen, Alf Lerner, förra året gick i pension efter 30 år blev hon uppmuntrad att söka jobbet som verksamhetschef.

– Jag har aldrig aktivt sökt mig till chefsjobb, men nu tycker jag att det är ett väldigt roligt jobb – och jag vill bli en så bra chef som möjligt. Viktigt i mitt ledarskap är öppenhet, kommunikation och transparens, säger Sofia Leje. Hon är den enda läkaren i ledningsgruppen för Primärvården i Region Jämtland och hon brinner för att fler läkare ska våga bli chefer.

Läs mer: Läkare behövs som chefer

– Jag vill att fler ska bidra med sin klokskap och sina kunskaper. Man borde inte få vara ansvarig för en medicinsk verksamhet om man inte är läkare. Som läkare förstår man flödena inom vården och vet vad det innebär att jobba med patienter. Jag vet också vad verksamheten behöver för att mina läkare och våra patienter ska må bra.

Åre närvårdsområde består av en stor personalstyrka på nästan 100 personer uppdelade på de tre hälsocentralerna i Åre, Järpen och Hallen. Sofia Leje är medicinskt ledningsansvarig, enhetschef på Åre hälsocentral och verksamhetschef på en och samma gång.

– Till en början förstod jag inte hur stort mitt chefsuppdrag är, men ju större ditt uppdrag är desto mer kan du bestämma och påverka.

Hälsocentralen i Åre utmärker sig med en god ekonomi och en god tillgång på personal med olika specialiteter. En viktig orsak är intäkterna från utomlänspatienter, som om man uttrycker sig krasst, bryter armar och ben i skidbackarna. Men enligt Sofia Leje beror de goda resurserna också på arbetssättet.

Chefsjobbet har sina utmaningar

– Vi har en personal som är väldigt allround. Kulturen är väldigt prestigelöst och alla hjälps åt med att lösa uppgifterna. Vi kuggar i varandra på ett väldigt bra sätt. Det är också populärt bland läkare att jobba i Åre, särskilt under vintersäsongen. Sofia får ett par mejl i veckan med förfrågningar. Här finns därför många olika specialiteter; ortoped, neurokirurg, traumaläkare, specialist på internmedicin, en narkosläkare.

– Vi har aldrig haft stafettläkare här. Kontinuiteten är viktig för patienterna och framöver kommer vi att kunna erbjuda listning på läkare för den som vill. Vi har också planer på en digital mottagning för patienter som vill sköta kontakterna den vägen och för att göra uppföljningar.

Men chefsjobbet har haft sina utmaningar. När Sofia Leje tog vid för ett år sedan befann sig primärvården i en generationsväxling, där många äldre gick i pension och flera yngre kom in. En generationskrock som hon tycker det pratas för lite om.

Läs mer: Nyckeln till en fungerande primärvård

– Om jag generaliserar har äldre läkare ofta ställt upp och varit lojala medan de yngre mer vill veta ”whats in it for me”. Jag ser de som har jobbat länge som en resurs, medan många av de yngre vill riva upp och förändra mycket. Det måste finnas en balans mellan erfarenhet och nya idéer. Sofia Leje säger att en chef måste vara tydlig med vad som gäller och samtidigt våga prioritera det som är viktigt.

– Mina styrkor som chef är att jag har en ganska hög stresströskel och lätt för att fatta beslut. Jag vågar också välja bort vissa saker. Men du måste också få förtroendet och mandatet uppifrån för att fullt ut kunna vara chef, säger hon.

Läkarrollen förändras ständigt

Många läkare som är chefer beskriver administrationen som betungande. Ytterligare en anledning till att många chefer slutar inom primärvården är svårigheten att genomföra beslut som fattas uppifrån och samtidigt tillgodose behoven hos patienter och medarbetare.

– Visst kommer det pålagor uppifrån, men ibland får man helt enkelt spela ovetande och göra det bästa för den egna verksamheten. Men jag är inte en typisk chef på en vårdcentral som är pressad av dålig ekonomi och brist på personal. Om alla vårdcentraler kunde ha det som vi skulle vi ha en jättebra och välfungerande primärvård i Sverige, säger Sofia Leje. Hon tillägger att hon kanske inte är någon typisk läkare såtillvida att hon inte är sitt jobb.

– Min identitet är inte att jag är läkare, utan jag arbetar som läkare. Men det är ett jobb som jag tycker väldigt mycket om! Jag ligger inte sömnlös på nätterna över jobbet. Jag loggar ut och går för det mesta hem klockan fem, men jag jobbar också mycket effektivt när jag är på plats.

Läkare var inte hennes drömjobb som barn. Sofia Leje berättar att hon nyligen hittade en uppsats där hon listar sina drömjobb som tioåring. Först kom premiärdansös, följt av skådespelare och sedan läkare.

– Att det blev läkare beror nog på att jag tillbringade mycket tid på sjukhus när jag var liten. Det verkade väldigt spännande och jag kände mig väldigt trygg där, säger Sofia Leje och tillägger:

– Det har inte varit tråkigt att gå till jobbet en enda dag. Läkarrollen förändras ständigt och du kan aldrig slå dig till ro. Jag hade aldrig kunnat hitta något annat yrke som utvecklar mig så mycket!

Carina Järvenhag