”Det tar tid att bygga upp en tillitsfull relation”

Porträtt Karl-Axel arbetar på en relativt stor vårdcentral i Västra Götaland. Förutom distriktsläkare finns här också specialister i reumatologi och internmedicin. Här finns även en särskild äldresköterska och diabetessköterska samt dietist, sjukgymnast, psykolog och kurator.

Karl-Axel Eriksson, som möter oss i väntrummet, berättar att han jobbade kvar på heltid fram till 67 år, sedan blev det 50 procent och i dag nöjer han sig med att arbeta två dagar i veckan.

Läs även: Alla som fyllt 60 bör få en individuell lösning

– Nuförtiden träffar jag enbart mina gamla patienter och så finns jag förstås till hands för mina yngre kolleger. Jag ser det som en förmån att få den här möjligheten att jobba kvar efter pensionsåldern, säger han.

Äldre multisjuka hamnar i kläm

Med gamla patienter menar han både patienter som han har behandlat under längre tid och att många av dem är lite till åren. Han har ett särskilt engagemang för äldre multisjuka patienter som han ofta har sett hamna i kläm i en primärvård med bristande resurser.

– Jag har kvar några av mina äldre multisjuka patienter eftersom det känns svårt att lämna över dem. Särskilt när de har en lång sjukdomshistoria bakom sig är det viktigt med kontinuitet och att man har tid att bygga upp en tillitsfull relation, säger Karl-Axel Eriksson.

Han menar att med mer resurser till primärvården och en ökad tillgänglighet skulle trycket minska på de stora sjukhusens akutavdelningar och på sikt förbättra situationen för de kroniskt sjuka patienterna.

– Då skulle många äldre multisjuka patienter slippa åka in till akuten så ofta och i stället kunna träffa en distriktsläkare.

Stärk kontinuiteten genom att lista på läkare

Han menar att lösningen är att alla patienter borde ha en fast läkarkontakt inom primärvården, då skulle ingen falla mellan stolarna och man skulle få kontinuitet i patientrelationerna.

Läs även: Sven-Åke, 82, önskar sig fast läkarkontakt för alla äldre

Idag kan patienterna lista sig på en viss vårdcentral, men inte på en särskild läkare. På vårdcentralen har man försökt förbättra kontinuiteten genom att jobba i team.

– Men ambitionen om en fast läkarkontakt gick inte att uppfylla. Vi har 13 500 patienter listade och har haft en kronisk brist på allmänläkare under många år.

Lösningen under de senaste åren har fått bli att ta in hyrläkare. Karl-Axel Eriksson berättar att en anledning till att han gick med på att bli intervjuad var att han har tröttnat på alla återkommande hyrläkare som stannar en kort tid.

– Det vore rimligt om vi jobbade under samma villkor. Det är arbetsgivarens uppgift att kunna erbjuda rimliga arbetsvillkor och löner samt en god arbetsmiljö till sin fasta personal. Då skulle i sin tur fler yngre läkare söka sig hit och vi skulle ha tid att ge dem en god handledning.

Ett annat problem, enligt Karl-Axel Eriksson, är att hyrläkare som stannar en kort tid också innebär merarbete för de ordinarie distriktsläkarna.

– Det finns en uppenbar risk för att provsvar blir liggande för att ingen av den fasta personalen vet vad hon eller han har gjort. Det är heller inte särskilt roligt för patienterna att träffa helt nya läkare mitt i behandlingen och vara tvungna att dra sin sjukdomshistoria om och om igen.

Se filmen: Kontinuitet är fundamentet som primärvården vilar på

Karl-Axel Eriksson säger att som situationen ser ut i dag behövs ändå hyrläkare och han förstår att många läkare ser det som ett alternativ under en tid. Men att primärvården borde ha som mål att skapa en bra arbetsmiljö för sin fasta personal så att hyrläkarna inte längre behövs.

Det administrativa arbetet har ökat

På frågan om hur primärvården generellt har förändrats under de senaste 30 åren menar Karl-Axel Eriksson att mycket har förändrats, och inte alltid till det bättre.

– I dag är det mycket av storebror ser dig! Vårt arbete styrs av budgeter och poäng efter antal besök, inte utifrån den faktiska kvalitet på vården som vi levererar. Det har byggts upp en enorm kontrollapparat och vi levererar hela tiden mängder av administrativ data.

Karl-Axel Eriksson tillägger att tillit borde tillmätas en större betydelse i läkarens arbete med att träffa patienter, ställa diagnos, behandla och bota.

– För mig är tillit att arbetstagare och arbetsgivare har förtroende för varandras kompetens, arbetsförmåga och yrkesskicklighet. Jag tror att detta främjar arbetsmiljön och arbetslusten, och att man på detta sätt inte blir anonym och lätt kan ersättas av en annan person. Kanske är detta något som ibland saknas i det offentliga kontraktet, säger han.

Välinformerade patienter en positiv utveckling

För egen del är det just patienterna och arbetskamraterna som får honom att fortsätta gå till jobbet, men hur länge till har han inte riktigt bestämt.

– Kanske året ut, någon gång får det vara dags att sätta punkt. Det som fortfarande är så fascinerande och inspirerande är mötet med patienterna. En förändring är också att vi idag har väldigt välinformerade patienter som kan diskutera och ifrågasätta. Det är en väldigt positiv utveckling.

Text: Carina Järvenhag