Kristin gick miste om ett tillägg i sin föräldrapenning

Porträtt Vi börjar från början. Det är 2007 och Kristin Arthur tar studenten. Det står mellan att plugga juridik, ekonomi och medicin. Hon väljer naturvetenskapen.

– Jag ville leta efter en slags sanning, för att hjälpa människor. Naturvetenskapen blev en betydelsefull grund, säger AT-läkaren Kristin Arthur.

Hon tog läkarexamen på Karolinska institutet 2014. Idag är hon 28 år och gör sin allmäntjänstgöring på Södersjukhuset. Men glappet mellan läkarexamination och AT blev längre än hon hoppats på.

– I de bästa av världar kan man börja sin AT direkt efter examen men väntetiderna är långa, både här i Stockholm och i övriga landet, säger Kristin Arthur.

Gravid i sjunde månaden

Men som examinerad läkare fick hon ändå ett vikariat på Liljeholmens vårdcentral. Där stannade hon i knappt två år. När hon väl började sin AT på Södersjukhuset var hon gravid i sjunde månaden. Sonen föddes i juli 2016 och Kristin Arthur gick på föräldraledighet.

Men den ekonomiska ersättning, hon tagit reda på att hon hade rätt till visade sig plötsligt inte alls gälla.

– Jag vill inte klandra Södersjukhuset, men det var synd att det blev såhär, säger hon.

Vad hände?

– Om man varit anställd av Stockholms läns landsting under minst ett år så kan man förutom föräldrapenningen, få ett så kallat föräldrapenningtillägg från arbetsgivaren. I mitt fall skulle det ha motsvarat ett par tusenlappar i månaden. Men jag gick miste om tillägget.

Varför?

– Södersjukhuset är ett aktiebolag som visserligen är helägt av Stockholms läns landsting. Ändå räknades inte landstinget som arbetsgivare. Därför uteblev föräldratillägget, säger hon.

Det var under ett samtal med lönekontoret på Södersjukhuset som AT-läkaren Kristin Arthur fick veta att hon inte skulle få föräldrapenningtillägget utbetalat.

Hur reagerade du på detta?

– Det kändes som om de hittat ett kryphål eller faktiskt frångick avtalets intentioner. Jag kan inte tänka mig att intentionen var att det skulle bli såhär, säger hon.

Vi har anpassat vår föräldraledighet

Kristin Arthurs make är också AT-läkare på Södersjukhuset. Hon berättar att om han varit den som gått på föräldraledigheten först, det vill säga då sonen varit nyfödd, så hade han fått ut föräldratillägget. Han hade vikarierat på Södersjukhuset redan innan sin AT.

– Jag tror inte det var intentionen när man gjorde upp dessa avtal att man skulle kunna hitta ett kryphål för att slippa betala ut föräldratillägget. Men vi har anpassat vår föräldraledighet för att få en jämnare ekonomi. Det är ju lite tajt när man är hemma med sonen, säger Kristin Arthur.

Efter sex månader hemma med sonen, fortsätter Kristin Arthur nu sin AT, medan maken är föräldraledig.

Småbarnsförälder och sjukhusläkare med oregelbundna arbetstider, hur går det ihop?

– Våra oregelbundna arbetstider blir en utmaning när vår son börjar förskolan. Vi får pussla och så har vi turen att ha våra föräldrar i Stockholm. De är generösa med att hjälpa oss och det underlättar väldigt mycket.

Hur ser du på yrket, såhär långt i din karriär?

– Det är ett fantastiskt yrke där man snabbt kommer människor in på livet och förhoppningsvis kan göra skillnad. Den medicinska diagnostiken är en sak. Lika viktigt är mötet med patienten. Att vi kan kommunicera och att patienten känner sig nöjd.

Hon ser framför sig att fortsätta som sjukhusläkare. Det är där det händer. Där finns nyfikenheten, säger hon.

Vad ser du mest fram emot?

– Just nu längtar jag efter att känna mig mer trygg. Både när det gäller teoretisk kunskap och att ha en trygg anställning. När man är så tidigt i yrket så finns det mycket osäkerhet. Man vill göra allting rätt. Jag ser fram mot att bli expert inom ett område, säger hon.

Kristin Arthur blev nyligen vald till ordförande i SYLF Stockholm där hon driver frågor kring unga läkares arbetssituation i Stockholm. Hon beskriver verksamheten som ett påverkansarbete där det gäller att lyssna på medlemmarna och föra deras talan vidare.

Vilken fråga är särskild viktig just nu?

– Det är viktigt att driva utbildningsfrågor när det kommer till att skriva nya avtal. Läkaryrket är speciellt på det sättet att vi måste ha så mycket kunskap och fingertoppskänsla, säger hon.

Lång utbildningstid för att bli specialistläkare

Startsträckan är lång med en utbildning på fem år och därefter AT i ett och halvt år och ytterligare fem år innan man kan kalla sig specialist. Det förutsätter att man har möjlighet att utbilda sig hela tiden, säger Kristin Arthur.

– Vi behöver ordentligt stöd från handledare, men också att det finns en kultur på sjukhus där de mer erfarna har tid att undervisa de yngre, säger hon.

Efter sin föräldraledighet fortsätter Kristin Arthur sin tjänst som AT-läkare med målet att bli specialist.

Vill du dela med dig av din berättelse på TryggVård.se? Kontakta oss på Läkarförbundet erik.kjellin@slf.se.