Kjell har följt patienterna sedan de föddes

Kjell Johansson har 30 år i yrket. Han och hans kollegor på Torsås vårdcentral har 100 års erfarenhet av primärvården. Och de är överens: vi behöver en primärvårdsreform.

Som distriktsläkare på Torsås vårdcentral har Kjell Johansson följt patienternas utveckling ända sedan de föddes.

– Jag har sett dem växa upp och själva bli föräldrar. Eftersom jag är uppväxt i kommunen, så jag har en kännedom om bygden och människorna här. Det är en trygghet för de som kommer till mig. Det individuella mötet med patienten är så viktigt. De kommer till mig med sina bekymmer, problem och sin oro och ska känna att jag lyssnar och hjälper dem. Inom primärvården måste man kunna lite om nästan allt och det passar mig.

Även om läkarbemanning generellt är ett problem inom primärvården, så har vi haft tur.

Fram till 2011 hade vi inte behövt hyrläkare men plötsligt slutade alla av olika skäl utom jag. Hyrläkare kom in, en vecka i taget. De utbildningsläkare vi hade blev räddningen. Och så småningom lyckades vi vända skutan. Bland annat var det en pensionerad läkare som hörde av sig och ville vikariera hos oss. Han är fortfarande kvar, han fyllde just 70 år och har varit fyra år här nu. Nu är vi tre distriktsläkare och ett par utbildningsläkare på Torsås vårdcentral. Tillsammans har vi 100 års erfarenhet av primärvården.

Den administrativa bördan har ökat

Men utvecklingen när det gäller rekrytering inom primärvården är dyster. Jag har provat på att vara hyrläkare en kortare period och det passade mig inte alls. Jag vill följa mina patienter, ha en kontinuitet. Jag har ungefär 1500 listade patienter. Men det säger inte så mycket i praktiken. Vårdtyngden varierar ju. Många av mina patienter har blivit äldre, liksom jag. Den administrativa bördan har ökat. För tjugo år sedan träffade jag fler patienter under en arbetsdag.

Vi tillhör jourområdet Kalmar. Där finns 25 distriktsläkare och så vi på Torsås vårdcentral. Vi har jour en helg och en vardag i månaden per läkare. Ett välfungerade system vi haft sedan 80-talet och som inte påverkar vårdcentralens dagliga verksamhet. Under beredskap rycker man ibland in vid exempelvis konstaterat dödsfall, men oftast får man sova och kan jobba nästa dag.

Fördelen med detta system är att patienten får träffa en distriktsläkare även under jourtid. Om det behövs. Målet är att kan det vänta så träffar man patienten nästa dag. Om vi tänker oss att vi istället tagit in hyrläkare, så hade den kontakt vi har med patienterna och oss kollegor emellan gått förlorad. Vi som har jour känner varandra och kan ha en kontakt kring patienten, vilket är en väldigt stor vinst.

Bemanningsproblemet kan bara lösas genom en satsning på lönerna

Vad vi behöver är en primärvårdsreform. Det har det pratats om ända sedan 70-talet, och egentligen är det inte mycket som hänt sedan dess. Primärvården, basen i all sjukvård,  måste prioriteras. Det skulle gagna alla. Bemanning och kontinuitet är det viktigaste. Är det vakanser och många hyrläkare på en vårdcentral så påverkar det kvaliteten på vården. Men vi är en väl fungerande enhet. Patienter söker oss för alla åkommor. Ibland remitterar vi dem vidare till sjukhus men det mesta sköter vi själva.

Min uppfattning är att bemanningsproblemet bara kan lösas genom en satsning på lönerna. Om distriktsläkarnas löner kom i paritet med hyrläkarnas, då skulle så att säga incitamentet för att vara hyrläkare försvinna.

När datajournalen kom på 90-talet så fanns inte tanken på ett nationellt journalsystem. Visst är det underligt, men så var det då. Ändå har det blivit allt bättre med de fyra, fem journalsystem som finns tillgängliga idag. Fördelen nu jämfört med tidigare är att sjukhus och primärvård har tillgång till samma system. De ser våra anteckningar och vi ser deras provsvar och så vidare. Medicin och läkemedelslista fungera väl skapligt, fastän där finns en hel att göra tycker jag.

När man är distriktsläkare och har ett så brett sjukvårdsområde så är det viktigt att hålla sig a jour med utvecklingen. Det tycker jag att vi är bra på i Kalmar läns landsting. Jag åker på utbildningar flera gånger om året, vilket är helt nödvändigt för att ta del av det senaste. Tillgången till information på nätet är också en positiv utveckling. Förr hade jag tre fyllda hyllor med medicinsk litteratur på min expedition, i dag fyller böckerna bara en hylla. Det finns i stället ett antal medicinska sajter som jag använder mig av varje dag.

Kunskap är den lättaste bördan att bära

Att vara medlem i Läkarförbundet har alltid varit helt naturligt för mig. Det förbundet jobbar för överensstämmer med mina värderingar.

Trygg vård betyder att patienter kan komma till sin vårdcentral med vilken oro som helst och känna att de blir tagna på allvar. Hippokrates läkardevis Ibland bota, ofta lindra, alltid trösta, gäller fortfarande.

Kunskap är den lättaste bördan att bära, står det i dikteposet Havamal. Mötet med patienten ökar kunskapsbasen och intuitionen. Det är den kunskapen jag lutar mig mot som läkare, det är min trygghet. Det är även värdefullt i handledningen av utbildningsläkare. Min dörr är alltid öppen.

På min expedition, har jag det precis som jag vill. Cd-skivor i hyllorna och tavlor på väggarna. När de andra gått hem för dagen, stannar jag kvar och sköter mina administrativa uppgifter och lyssnar på musik. Jag är uppvuxen med Beatles och annan 60-talsmusik och så har det fortsatt. Ikväll ska jag gå på Kents avskedskonsert.

Det är en glädje att gå till jobbet. Så kände jag redan min första dag som läkare på vårdcentral. Så känner jag nu, 30 år senare.


Vill du dela med dig av din berättelse på TryggVård.se? Kontakta oss på Läkarförbundet erik.kjellin@slf.se.

Senaste nytt från TryggVård.se

6 av 10 läkare längtar bort

Risk för exitspiral. En undersökning från Läkarförbundet visar att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket, på grund av arbetsbelastningen. Undersökningen visar också att 1 av 7 läkare varje vecka tvingas skicka hem patienter som borde ha lagts in på grund av vårdplatsbrist.

arrow_forward Läs vår rapport: Läkares arbetsmiljö