Bassel Hamid som flydde hit från Syrien med sin familj för ett par år sedan och nu jobbar som läkare på akuten i Helsingborg. Tryggvård.se
Bassel Hamid som flydde hit från Syrien med sin familj för ett par år sedan och nu jobbar som läkare på akuten i Helsingborg. Foto: Sven-Erik Svensson / Sydsvenskan

”Det är lätt att uppskatta tryggheten när man en gång förlorat den”

Han flydde kriget i Damaskus och blev den förste syriske läkaren i Skånevård Sund. Nu gör Bassel Hamid sin ST på Helsingborgs lasarett.
– Nyfikenheten att studera och forska och viljan att hjälpa lidande människor har drivit mig, säger Bassel Hamid.

Han föddes i Damaskus 1979 och växte upp i ett palestinskt flyktingläger. Tack vare höga gymnasiebetyg lyckades han komma in på den sexåriga läkarutbildningen på universitetet. Efter ytterligare fyra år var han specialist inom öron, näsa, hals.

Bassel Hamid levde ett gott liv i Syrien med egen specialistklinik och jobb på ett statligt finansierat sjukhus. Han gifte sig och fick två barn. Hans fru är civilekonom och jobbade åtta år på bank i Damaskus. Här i Sverige har familjen utökats med ännu en son.

”Jag ville inte välja sida och det gjorde till slut att jag riskerade min familjs liv. Mina barns liv. Vi var tvungna att lämna Damaskus.”

Men 2012 kom kriget till Damaskus. Läkaren Bassel Hamids inställning att vilja hjälpa alla patienter på samma sätt, visade sig vara rent livsfarlig. Familjen hotades.

Jag riskerade min familjs liv

– Vår syn i Sverige på läkarrollen stämmer inte med den synen som åtminstone då var rådande i Syrien. Här behandlar vi alla patienter lika, det är självklart för oss. Jag ville inte välja sida och det gjorde till slut att jag riskerade min familjs liv. Mina barns liv. Vi var tvungna att lämna Damaskus.

Hur kom ni till Sverige?

– Vi kom via fiskebåtar över medelhavet. Mig själv struntade jag i. Det viktiga var att barnen, som jag kände skuld inför, inte skulle få betala för vad vi vuxna bar ansvar för.

TV+TEXT: Miljonpublik har tagit del av filmerna om Trygg vård.

Efter nästan en månad på flykt kom familjen fram till Stockholm i juli 2013.

Hur var det att komma till en annan kultur och lära sig ett nytt språk?

– Det var mycket svårt i början. Jag och min fru talade visserligen engelska men för att integreras i ett land måste man lära sig språket. Jag studerade svenska, läste tidningar, lyssnade på radio, tittade på tv – allt för att så snabbt som möjligt lära mig språket.

Jag har också fått stor hjälp av mina arbetskamrater, framför allt när det gäller att korrigera uttalet, säger Bassel Hamid.

Det gäller att lära sig hur människor umgås

Knappt fyra år senare talar han snudd på flytande svenska. Men språket är inte allt. Att förstå sig på den nya kulturen har också tagit tid.

– Det gäller att lära sig hur människor umgås socialt här. Traditioner och värderingar, säger han.

Hur skiljer sig kulturen inom vården i Sverige mot Syrien?

– Ganska mycket. I Syrien finns privatsjukvård, men också en offentlig sjukvård.

Jag jobbade på offentliga sjukhus och på en vårdcentral, där lönerna inte är så höga. Samtidigt hade jag en egen specialistklinik i Damaskus för öron, näsa, hals där jag tjänade bra, och på det sättet kunde jag leva ett mindre begränsat liv.

Tillgängligheten i vården fungerar mycket bättre i Syrien

Här är sjukvården välutrustad men vi når inte riktigt upp till patienternas önskemål när det gäller tillgänglighet. Det är bemanningen som är problemet. Med en utökad privat sjukvård, kontrollerad av Socialstyrelsen och i landstingets regi, skulle det fungera bättre.

Läs även: Snabbare och patientsäker väg till svenskt leg

I Syrien finns specialistkliniker där patienten inom tre, fyra dagar får träffa en specialist inom till exempel diabetes eller blodsjukdomar. Tillgängligheten fungerar alltså mycket bättre och det är inte heller dyrt i Syrien.

Bassel Hamid som flydde hit från Syrien med sin familj för ett par år sedan och nu jobbar som läkare på akuten i Helsingborg. Tryggvård.se
Bassel Hamid jobbar som läkare på Helsingborgs lasarett. Foto: Sven-Erik Svensson

När Bassel Hamid fick sin tjänst blev han den förste syriske läkaren hos Skånevård Sund. Nu gör Bassel Hamid sin ST på Helsingborgs lasarett.

Finns det något du skulle vilja förbättra på din arbetsplats?

– Jag är väldigt nöjd med min arbetsplats, men det är ett högt tempo inom sjukvården överhuvudtaget. Det skulle kunna finnas mer luft i systemet, med tid och möjlighet för återhämtning.

Vad betyder trygg vård för dig?

– Att både patienter och vårdpersonal ska känna sig trygga. Det är ett samspel mellan patientsäkerhet och kvalificerad vård. Granskningen av patientsäkerheten är viktig.

Till exempel arbetar jag just nu med det nationella projektet Markörbaserad journalgranskning. Där går vi igenom journaler för att hitta och analysera en skada för att se om den hade varit undvikbar, säger han.

Datumet som påminner Bassel om det nya livet

Bassel Hamid bor med sin familj i ett radhus i Ödåkra utanför Helsingborg.  På fritiden umgås han helst med fru och barn. Under påsken ska de till exempel besöka Dunkers kulturhus i Helsingborg och ta del av deras aktiviteter.

Det var den 12 september 2013 som familjen beviljades uppehållstillstånd i Sverige. Datumet finns med i hans privata mejladress; ett tecken för det nya livet.

– Datumet påminner mig om att jag har förlorat allt men också börjat ett nytt liv. Jag står på egna ben och har räddat min familj. Jag har nått mina mål, det vill säga att hjälpa människor och att få möjlighet att forska.

Vad saknar du mest från ditt hemland?

– Mina föräldrar. Vi håller kontakten genom att prata på telefon och genom sociala medier. Men jag och min familj trivs så bra i Sverige. Det är lätt att uppskatta tryggheten när man en gång förlorat den, säger Bassel Hamid.

TEXT: Lolo Amble


Vill du dela med dig av din berättelse på TryggVård.se? Kontakta oss på Läkarförbundet erik.kjellin@slf.se.

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet