Duellen

Hur kan tillgängligheten till primärvården i Skåne stärkas?

Arbetsmiljön inom primärvården har fått skarp kritik av regionens läkare. På vårdcentralerna är läkarbristen omfattande och många patienter vänder sig till akutmottagningarna för vård istället för vårdcentralerna.

Hur kan primärvården stärkas för att förbättra tillgänglighet, kontinuitet och arbetsmiljö – och hur ska vårdcentralerna bli det självklara förstahandsvalet för skåningar som behöver vård?

Henrik Fritzon (Socialdemokraterna)
regionstyrelsens ordförande, Region Skåne

Fler allmänläkare är en förutsättning för bättre kontinuitet

Vårdcentralen, den nära vården, är den del av sjukvården som skåningarna har mest kontakt med. Om barnen har halsfluss, om man hittar en knöl i bröstet eller har en kronisk sjukdom som kräver täta kontroller så vänder man sig till vårdcentralen. Därför är det viktigt att de fungerar bra och är lätta att nå.

Hälsovalet i Skåne och möjligheten för patienter att välja bland ett stort antal offentliga och privata vårdcentraler, har på många sätt varit lyckosamt. Men efter snart tio år ser vi att det finns en del problem kvar att lösa.

Den stora satsningen i Region Skånes budget 2018 går till primärvården. Totalt ökar vi anslagen till hälsovalet med 317 miljoner kronor. I det ingår en extrasatsning om 100 miljoner kronor för att öka tillgängligheten och för att förbättra arbetsmiljön för personalen.  Vi har ökat antalet utbildningsplatser för allmänläkare kraftigt jämfört med 2014 och gjort det möjligt för andra specialister att dubbelutbilda sig till allmänläkare.

Vårdcentralernas ansvarområden utvidgas ytterligare med hälso- och sjukvårdsavtalet som vi tecknat med de skånska kommunerna. Det innebär ett ansvar för vårdcentralen att bemanna hembesöksteamen tillsammans med kommunerna, precis som vårdcentralen är med i planeringen för patienter som skrivs ut från sjukhuset. Detta är en positiv utveckling som kommer att innebära att gamla och sköra istället för att åka till akutmottagningarna kan få hjälp i det egna hemmet. Men det ställer samtidigt nya krav på vårdcentralerna och på läkarna som jobbar där. Fler allmänläkare krävs för att avlasta det tunga jobb allmänläkare idag gör men det är också en förutsättning för bättre kontinuitet, att träffa samma läkare skapar trygghet för patienter som besöker vården ofta.

Våra satsningar ligger helt i linje med den statliga utredning som Anna Nergårdh leder som siktar mot att sjukvården måste ställas om så att den nära vården stärks och blir utgångspunkten för kontakten med patienten.

Men vi ser att mer behöver göras. Tillgängligheten till vårdcentralerna måste förbättras. Telefonköerna är för långa och det kan ibland vara svårt att få en läkartid. Vi ser också en ojämlik tillgång till vårdcentraler i Skåne, där storstadsområdena har en bättre tillgång till vård än landsbygden, precis som det fortfarande finns socioekonomiskt utsatta områden där den offentliga vården behöver stärkas. Vårdcentralerna måste ta ett större ansvar för patienten kvällar och helger samtidigt som det ska bli lättare att boka tid eller komma i kontakt med vården via datorn eller en app. Den nya tekniken erbjuder stora möjligheter att förenkla och förbättra – en utveckling vi måste leda.

Det kräver fortsatta investeringar i den nära vården. En större del av sjukvårdens resurser behöver på sikt gå till den nära vården. Ackrediteringsvillkoren som styr vårdcentralernas arbete måste ge långsiktiga och stabila spelregler. Arbetsmiljön på vårdcentralerna upplevs ofta som stressig. Vi behöver förbättra förutsättningarna för att vårdpersonalen ska söka sig hit och vilja stanna kvar. Ett nära ledarskap och frihet att utveckla vårdcentralen på det sätt som bäst passar den egna verksamheten är då viktigt. Fler allmänläkare behöver utbildas för att säkra behoven av framtida vård och för att vårdcentralerna ska kunna ta ett ännu större ansvar för patienternas samlade vårdbehov. Därför har vi presenterat satsningar på att öka ST-blocken för allmänläkare som gör att 660 allmänläkare kan bli klara till 2026, vilket är en ökning med 100.

Vinner vi valet kommer vi fortsätta att fokusera på den nära vården genom mer resurser, bättre arbetsförhållanden och fler allmänläkare. Vårdcentralen ska utgöra navet i hela den skånska sjukvården.

Henrik Fritzon (Socialdemokraterna)
regionstyrelsens ordförande, Region Skåne

Carl Johan Sonesson (Moderaterna)
regionråd i opposition, Region Skåne

Öka personalens inflytande och underlätta etablering av vårdcentraler

Genom att öka resurserna till primärvården och inrätta en särskild pott pengar som syftar till att premiera fler patientbesök, kommer vårdcentralerna att organiseras så att läkaren kan avlastas arbetsuppgifter som andra personalgrupper kan ansvara för. Läkaren får mer patienttid och när arbetet ger utrymme för kontinuitet blir också arbetsmiljön bättre.

Hälso- och sjukvården i Skåne håller mycket hög medicinsk kvalitet. Med forskning och högspecialiserad vård i världsklass blir även den nära vården ständigt bättre. Men, vårdköerna växer och skapar en otillgänglig vård, vilket i sig skapar risk för ökad ohälsa. Därför vill vi släppa in fler vårdgivare, låta personalen få mer inflytande och därmed öka valfrihet och tillgänglighet. Vi folkvalda ska nöja oss med att sätta tydliga mål för verksamheten, att följa upp hur det går och att se till så att rätt resurser finns på plats. Resten är det professionen som vet bäst hur man uppnår.

Sedan kömiljarden avskaffades av den rödgröna regeringen finns det inte längre någon koppling mellan behov och leverans i vården. Vi ser att det behövs en prestationsbaserad ersättning för den som har god måluppfyllelse av vårdgarantin. Men då måste också detaljregleringen upphöra och ackrediteringsvillkoren för vårdcentralerna nyanseras så att också mindre och nischade vårdcentraler kan utvecklas. Vi vill fortsätta ha en hög grundersättning, men ser också behov av en rörlig del för att premiera att läkaren tar fler besök. Då kan också fler medicinska sekreterare anställas och stödja bättre kontinuitet för patienterna.

I Sverige står primärvården för en internationellt sett liten andel av den totala hälso- och sjukvården. Nationellt läggs 17 procent av de samlade sjukvårdsresurserna på primärvård, i Skåne är andelen 15 procent. Vårt mål är att den nära vården ska omfatta 25 procent år 2025. Då måste mer vård och kunskap flytta från sjukhusen till den öppna vården på vårdcentralerna, och mer vård flytta hela vägen hem till patienterna. Den tekniska utvecklingen med nya behandlings- och operationsmetoder och digitala lösningar för stöd i hemsjukvården har för oss hög prioritet – den är en bärande del i moderaternas strategi för sjukvården.

Men detta är inte möjligt utan fler läkare med fasta anställningar och fler specialister. Här finns ett stort utbildningsunderskott. Alla arbetsplatser måste ta ett ansvar att tillhandahålla AT-tjänster. Att säkra resurser till detta är en förutsättning för den budget vi moderater lägger. Utan AT-tjänst hamnar många läkare i långa vikariat – förödande för kontinuiteten och ett resursslöseri.

När vi har fler läkare och fler allmänspecialister på plats i primärvården, finns det också möjlighet att ge alla äldre och kroniskt sjuka en fast läkarkontakt. På sikt vore det bra för den förebyggande hälsovården att alla har tillgång till en fast läkare som väl känner sina patienter, men vi ser att primärvårdens utveckling måste byggas stegvis och realistiskt. Därför prioriteras de mest behövande grupperna först. När personalen själv får styra arbetssituationen och villkoren är enkla att följa och samma över tid, så litar vi på att läkarna på vårdcentralen på bästa sätt kan ge alla en personcentrerad vård. Målet måste vara att hjälpa dagens patienter idag.

Carl Johan Sonesson (Moderaterna)
regionråd i opposition, Region Skåne

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet