Tryggvård.se en webbplats från Sveriges läkarförbund. Med Trygg vård och tryggvård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare. Carina MacDougall
Carina MacDougall, 30 år, är nybliven legitimerad läkare – och sjukskriven för utbrändhet för fjärde gången. Foto: Johan Knobe

Carina MacDougall kritisk till synen på läkarrollen

Carina MacDougall, 30 år, är nybliven legitimerad läkare – och sjukskriven för utbrändhet för fjärde gången. Samtidigt varnar Läkarförbundet för den alarmerande ökningen av sjukskrivningar bland yngre kvinnliga läkare.

Bli medlem: i Sveriges läkarförbund – klicka här för att läsa mer

Vi träffas på ett café på Värnhemstorget i Malmö eftersom Carina MacDougall har en läkartid alldeles runt hörnet. För 14 månader sedan blev hon sjukskriven från arbetet som AT-läkare vid vuxenpsykiatrin i Malmö, och är nu sjukskriven igen.
Hon har upprepade gången drabbats av utmattningssymptom både under läkarutbildningen och under sin AT-tjänstgöring.

Ett öde som hon delar med många andra unga kvinnliga läkare.

Orsaker som Läkarförbundet pekar på är en orimlig arbetsbelastning, höga krav från många olika håll och små möjligheter att påverka sin arbetsbeskrivning.

Det är en beskrivning som Carina MacDougall känner igen sig i, men hon pekar också på andra orsaker.

– Bilden av läkaren är bland det jobbigaste med den här yrkesrollen.

Både under utbildningen, ute på arbetsplatserna och i allmänhetens ögon ses vi som ett slags robotar som klarar av allt och samtidigt är helt utbytbara. Vi ses varken som individer och knappt ens som människor, säger hon.

Det fanns inte alltid mat på bordet

Hon har haft extra svårt att känna igen sig i bilden av ”superläkaren” eftersom hon har en annan bakgrund jämfört med många läkarstudenter.

Cirka 70 procent av dem som läser till läkare har högutbildade föräldrar.
– Jag kommer definitivt från arbetarklassen eller snarare det som den brittiske ekonomen Guy Standing kallar prekariatet.

Film: Valeria Linderell om arbetssituationen på akutmottagningen

Min mamma hade tidvis inget jobb när jag växte upp och det fanns inte alltid mat på bordet. Jag hade det struligt i skolan och stora delar av uppväxten var kantad av problem.
Trots detta var Carina MacDougall fast besluten att bli läkare. Hon sökte till Karolinska institutets läkarutbildning via högskoleprovet och kom in på det alternativa urvalet (PIL), som bygger på högskoleprovet och en personlig intervju.
Varför ville du så gärna bli läkare?
– Jag är sjukt intresserad av hur kroppen och huvudet fungerar. Varför vi beter oss som vi gör och hur allting hänger ihop, säger hon.

Carina MacDougall kritisk till synen på läkarrollen

Läkarstudierna blev tuffa. Hon flyttade till Stockholm, där hon inte kände någon, och redan från början hade hon svårt att känna igen sig i bilden av läkare som en elit som föreläsarna målade upp.
Istället tillbringade Carina MacDougall nästan all vaken tid på läkarlinjen med att plugga eller oroa sig för att hon inte pluggade.

Det gjorde att hon inte hade tid att knyta några sociala kontakter och hon kände sig ensam och isolerad.
– Eftersom jag inte hade möjlighet att vara studiefokuserad under min gymnasietid hade jag ingen studieteknik när jag började på läkarprogrammet.

Därför gick mycket energi åt till att lista ut hur jag över huvud taget skulle kunna få in all information i huvudet, innan jag ens hade börjat läsa i böckerna.

Alla har inte samma förutsättningar

Om man vill ha en större mångfald av sökande och har beslutat om PIL får man också räkna med att alla inte har samma förutsättningar från början, säger hon.

Läs även: Oroväckande ökning av andelen sjukskrivna kvinnliga läkare
När hon sedan skulle ut på praktik inom mödravård och gynekologi vid Huddinge sjukhus tog krafterna slut, vilket enligt henne själv framför allt berodde på bristande handledning och en orimlig arbetsbelastning. Hon är också kritisk till kulturen inom sjukvården.
– I läkarrollen ingår att man inte får ifrågasätta existerande strukturer eller arbetsvillkor, utan man förväntas bara jobba på tills man stupar.

Bättre samarbete med andra yrkesgrupper

Jag blev till slut så utmattad att jag inte ens orkade resa mig upp och gå av vid min busshållplats. Jag var helt enkelt för trött! Trots det gick jag inte med på att bli sjukskriven förrän ett halvår senare.
Till sist blev hon sjukskriven och det blev två sjukskrivningsperioder till när hon kom ut som AT-läkare och började jobba inom psykiatrin i Malmö. Carina MacDougall hade från början tänkt specialisera sig inom psykiatri.
– Min upplevelse är att man som AT-läkare får bra stöd och handledning inom det medicinska, men däremot inte så mycket vad gäller andra aspekter av yrket, till exempel samarbete med andra yrkesgrupper.

Sjuksköterskor kunde be mig ”titta på en patient”; trots att jag inte alls var kvalificerad för att ensam göra dessa bedömningar. Det var som övrig personal och patienter inte såg någon skillnad mellan mig och överläkaren.

Efterlyser ett bättre stöd och handledning

Carina MacDougall efterlyser ett bättre stöd och handledning både under studietiden och tiden som vikarierande underläkare och som AT-läkare.
– Du förväntas ställa upp och jobba när som och hur mycket som helst, utan att någonsin ställa några krav på att få ta en paus, äta eller gå på toaletten.

Du har inget rum, inget skrivbord, ofta ingen dator och ibland inte ens en stol att sitta på. Få vet vem du är eller vad du heter.

När du är student får du inte ens betalt, utan du lånar pengar av staten för att i värsta fall jobba gratis på en underbemannad mottagning utan handledning, säger hon.
Färska siffror visar att sjukskrivningar för utmattningssyndrom bland unga kvinnliga läkare mer än tredubblats sedan 2010.

Carina MacDougall pekar också på en förhöjd suicidrisk för kvinnliga läkare jämfört med befolkningen i stort.
– Jag har inte gjort någon systematisk undersökning, men har läst tre studier om att kvinnliga läkare har mellan två och nästan sex gånger förhöjd suicidrisk jämfört med befolkningen.

Men så vitt jag vet pågår inga storskaliga försök att utreda och förebygga detta. Jag tycker inte det är acceptabelt.

Läs även: ”Jag vill inte förlora en enda kollega till på grund av dålig arbetsmiljö”

Läkarförbundet säger att de vill satsa på arbetsmiljö och löner, men den förhöjda suicidrisken tycker jag är minst lika viktig. Jag förlorade en kollega i suicid för två år sedan och vill slippa förlora fler.

Ska börja jobba som akutläkare

Trots alla besvikelser och motgångar fick Carina MacDougall sin läkarlegitimation för en månad sedan.

Men det har dragit ut på tiden och många av klasskamraterna är på god väg in i sina ST-tjänstgöringar.
När sjukskrivningen tar slut den 2 maj ska hon börja som akutläkare vid Skånes Universitetssjukhus.

Något som kan tyckas lite överraskande eftersom det är en stressig arbetsplats.
– Stödet på akuten kompenserade stressen helt och hållet. Det fanns ständigt seniora kollegor på plats och fokus på utbildning och lärande.

Det var en tillåtande miljö och jag kände att jag fick lov att fråga tills nyfikenheten var stillad. Kände jag mig pressad över något som hänt kunde jag gå undan, få stöd och återhämta mig.

Jag tycker vi läkare redan borde ha börjat strejka igår eftersom vi nästan aldrig har tid för den livsviktiga återhämtningen, säger Carina MacDougall.

Text: Carina Järvenhag


Vill du dela med dig av din berättelse på TryggVård.se? Kontakta oss på Läkarförbundet erik.kjellin@slf.se.

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet