Avtalsförhandlingarna går in i en ny fas

I fredags gick kollektivavtalet ut för landstingsanställda läkare, den så kallade Huvudöverenskommelsen. Avtalsförhandlingarna går nu in i en ny fas och våren 2017 innebär ett fortsatt intensivt arbete.

Avtalet, som tecknas mellan Läkarförbundet och SKL, reglerar löner och övriga anställningsvillkor för läkare som arbetar inom landsting och regioner.

Då ingen ny överenskommelse ännu är nådd har vi förlängt det gamla avtalet och kommer löpande, veckovis, ta ställning till en fortsättning.

Förhandlingarna pågår fram till dess att parterna förhoppningsvis kommer överens om ett nytt avtal och först då är det färdigförhandlat.

En av stötestenarna i årets avtalsrörelse handlar om lönemodellen. Vi har i två år testat så kallat sifferlösa år, utan centralt angivet löneutrymme. Det har på många håll inte fungerat tillräckligt bra.

Centralt angiven nivå för löneökningarna

Avtal där partsförhållandet är ojämnt lokalt kräver ett hänsynstagande som vi anser att motparten på flera håll inte har levt upp till under de senaste två åren. Utfallet har varit för dåligt och de lokala förhandlingarna har inte fungerat tillräckligt bra.

Läkarförbundet håller sig därför till den modell, som vi i regel har haft, med centralt angiven nivå för löneökningarna.

Parterna har inväntat Industriavtalet och därmed det så kallade märket som utgör ett riktmärke för löneökningen inom övriga delar av arbetsmarknaden. ”Märket” sattes i fredags då industrin slöt ett avtal om 6,5 procent på tre år.

Förutom att utrymmet för de lokala löneöversynsförhandlingarna ska vara garanterat och i nivå med den konkurrensutsatta sektorn handlar avtalsrörelsen om läkarnas arbetsvillkor och därmed våra förutsättningar att erbjuda patienter en god vård.

Oroväckande ökning av långtidssjukskrivningar

Våra medlemmar vittnar om ett högre arbetstempo, svårare bemanningssituation och allt tyngre jourpass. Som medicinskt ansvariga har läkare en utsatt position med stort ansvar och många gånger för liten möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Detta leder till en allt mer pressad arbetsmiljö där både risken för misstag och risken för ohälsa ökar. Och vi har sett en oroväckande ökning i antalet långtidssjukskrivningar.

Ett hållbart arbetsliv är avgörande för att fler läkare ska kunna arbeta längre och undvika sjukskrivningar. Arbetsvillkoren behöver vara flexibla och anpassas efter vars och ens individuella förutsättningar.

Det kan gälla exempelvis vid graviditet, vid föräldraskap eller för äldre läkare senare i karriären som med sin kunskap och kompetens kan motiveras att stanna längre i arbetslivet.

Kräver ett hållbart arbetsliv

För att skapa en förståelse för vad arbetet som läkare innebär har vi skapat webbplatsen Trygg vård / www.tryggvard.se. Här synliggör vi våra medlemmars villkor och låter de berätta om drivet, vardagen, ansvaret och medaljens baksida.

SKL:s medlemmar står inför rekryteringsutmaningar och läkare är en resurs som samhället investerar mycket i. För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av den investeringen krävs ett hållbart arbetsliv som gör att vi läkare orkar arbeta kvar och kan hålla livet ut.

#tryggvard #vitaransvar

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

”Med TryggVård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare”

Heidi Stensmyren

41,1 timmar

Läkarkåren ska bemanna samtliga timmar på en vecka. Utöver 40 timmars ordinarie arbetstid ska 128 timmar bemannas som jour och beredskap. För att bemanna när behoven är som störst och på ett kostnadseffektivt sätt förläggs den ordinarie arbetstiden när verksamheten är som mest intensiv. På dagtid.

Läs vår rapport: Läkares arbetstid

Inte medlem? Klicka här för att bli medlem i Läkarförbundet